Ska man dömas för ett eller två bokföringsbrott om man samma räkenskapsår underlåter att bokföra affärshändelser och underlåter att lämna in årsredovisning?
Den frågan ska Högsta domstolen svara på, enligt ett nytt prövningstillstånd. Hovrätten dömde i målet för ett brott per räkenskapsår och det vill Riksåklagaren se en ändring på.
En man fälldes i Göteborgs tingsrätt ihop med en kvinna för bokföringsbrott och brott mot aktiebolagslagen.
Brottsligheten hade begåtts inom ett numera konkurssatt aktiebolag som hade som affärsidé att mot betalning hjälpa andra bolag med avveckling. Kunderna fick betala i förskott men någon avveckling kom aldrig till stånd. Det visade sig också handla om ett bluffbolag, där ett falskt namn på en person använts bland annat i affärsplan, på visitkort och i kontakt med kunder.
Avlidne sambon skötte allt
Kvinnan hade varit ensam styrelseledamot, aktieinnehavare och vd i bolaget. Hon uppgav dock att hon inte hade haft något med detta att göra utan att det var hennes numera avlidne sambo som skött allting – och även använt hennes Bank-ID för att genomföra vissa åtgärder.
Mannen hade inte haft någon formell roll i bolaget och uppgav själv att han bara bistått kvinnans sambo med viss bokföring enligt uppdrag. Den skriftliga utredningen i målet pekade dock i en annan riktning och tingsrätten ansåg att åklagaren i stället hade lyckats bevisa att det var mannen som hade uppträtt under falskt namn och agerat för bolagets räkning. Mannen hade också haft ett avgörande inflytande över verksamheten i bolaget och varit dess faktiska företrädare.
Båda dömdes i tingsrätten
Det var klarlagt att affärshändelser till ett belopp om närmare 880 000 kronor inte hade bokförts i bolaget under 2015 och att motsvarande belopp för 2016 var drygt 630 000 kronor. Någon årsredovisning hade heller inte lämnats in till Bolagsverket. Enligt tingsrätten hade både mannen och kvinnan – i egenskap av faktisk respektive formell företrädare – haft ansvar för att bokföringsskyldigheten uppfylldes. De dömdes därför båda två för ett fall av bokföringsbrott
De tilltalade fälldes också båda två, för att ha varit delaktiga i att ”målvakter” utsetts som styrelseledamöter i ett flertal andra bolag – något som båda deras Bank-ID:n använts för att registrera.
Kvinnan dömdes till villkorlig dom och samhällstjänst. Mannen – som hade återfallit i brott under villkorlig frigivning – dömdes i stället till sex månaders fängelse.
Rå gick till HD – som nu prövar fallet
Mannen överklagade men Hovrätten för Västra Sverige anslöt sig i stort till tingsrättens bedömningar. Hovrätten ändrade dock domen så att mannen dömdes för två fall av bokföringsbrott – ett brott för respektive räkenskapsår som bokföringsskyldigheten åsidosatts.
Riksåklagaren, RÅ, har dock överklagat hovrättens dom just vad det gäller antalet bokföringsbrott som mannen har gjort sig skyldig till. Det var korrekt av hovrätten att döma för ett brott per räkenskapsår – men man borde också enligt RÅ:s mening ha dömt för ett tredje fall, eftersom underlåtenheten att lämna in årsredovisning ska ses som ett separat brott.
Högsta domstolen beslutar nu att meddela partiellt prövningstillstånd i målet. Frågan som HD i ett första skede ska ta ställning till är om mannens åsidosättande av bokföringsskyldighet avseende bokföringsåret 2015 är att anse som ett eller flera brott. Frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt med anledning av RÅ:s överklagande vilandeförklaras av domstolen. (Blendow Lexnova)
