En ung mans meddelande om en framtida skolskjutning på Snapchat var riktad mot en tillräckligt snäv personkrets för att utgöra ett straffbart olaga hot.
Det slår en djupt oenig Högsta domstol fast och avslår mannens överklagande.
Två justitieråd anser dock att det inte är visat att mannen trodde att texten skulle översättas från ryska till svenska och att han därför borde frikännas på grund av bristande uppsåt.
Det var under en söndagskväll i maj förra året som en nu 17-årig pojke publicerade ett meddelande, på ryska, på sin Snapchat.
Meddelandet kunde ses av hans cirka femtio vänner på Snapchat och ett antal av dessa tog en skärmdump på meddelandet, som annars inte går att spara. En av hans klasskamrater översatte meddelandet och spred informationen vidare till andra skolelever. Meddelandet löd:
”På torsdag kommer jag till skolan och skjuta alla. De som överlever skador, kommer jag långsamt skära ned med en kniv. Jag hatar horor”.
Elev översatte meddelandet till svenska
En av eleverna skickade det översatta meddelandet till sin mentor, som i sin tur skickade detta vidare till den biträdande rektorn på gymnasieskolan. Skolan tog hotet på stort allvar men valde trots detta att hålla öppet dagen efter.
Pojken åtalades senare i Värmlands tingsrätt för olaga hot.
17-åringen har vidgått att han skrivit meddelandena som en följd av att han mått dåligt under en period. Han trodde att han skulle kunna dämpa sin ilska genom att skriva hemska saker och att ingen skulle förstå om han skrev det på ryska. Han minns inte exakt vad han skrev på svenska, som han sedan översatte via Google translate, och kan därför inte vara helt säker på att den ryska översättningen blev korrekt.
Friades i tingsrätten
Tingsrätten ansåg att 17-åringens hot riktat sig mot en obestämd krets personer och därför inte kunde anses vara ett olaga hot på sådant sätt som åklagaren beskrivit det.
Inte heller ansåg tingsrätten att 17-åringen riktat några hot mot de personer som förekommit som vittnen i utredningen. Tvärtom, ansåg tingsrätten, hade 17-åringen skrivit meddelandet på ryska för att ingen skulle förstå vad han skrivit. Han frikändes därför i tingsrätten.
Hovrätten gjorde dock en annan bedömning och dömde mannen för olaga hot.
Dömdes i hovrätten
Enligt hovrätten fick det anses styrkt att meddelandet varit riktat mot elever och personal på skolan mot bakgrund av att 17-åringen sagt i förhör att han skrivit att hotet skulle verkställas på en torsdag för att han var irriterad på en person han hade lektion med på torsdagar.
Dessutom hade de personer som fanns namngivna i gärningsbeskrivningen fått del av meddelandet och känt sig hotade av detta.
Till skillnad från tingsrätten ansåg därför hovrätten att meddelandet därigenom varit adresserat till en bestämd krets personer, även om det varit fråga om en stor gymnasieskola. Domstolen ansåg dessutom att 17-åringen varit medveten om att meddelandet skulle få spridning till personal och elever på skolan som kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Trots detta avhöll han sig inte från att skicka meddelandet.
Att han skrivit meddelandet på ryska förändrade, enligt hovrätten, inte bedömningen och man slog fast att han haft i vart fall likgiltighetsuppsåt. Han dömdes därför för olaga hot till 30 timmars ungdomstjänst.
Riktades mot ”alla” på skolan
Domen överklagades till Högsta domstolen som valde att meddela prövningstillstånd i frågan om hotet skulle bedömas som ett olaga hot.
Nu slår domstolen, i likhet med hovrätten, fast att den åtalade mannen har gjort sig skyldig till ett olaga hot.
Enligt HD får hotet mot ”alla” på skolan ”anses ha varit riktat mot både elever och
personal på gymnasiet”, en krets som är både avgränsad och består av enskilda personer. Hotet om brottslig gärning har alltså inte varit riktat mot en anonym allmänhet och faller därmed inte av det skälet utanför det straffbara området för olaga hot.
Vidare konstaterar HD att det inte har framkommit att ”det förhållandet att hotet kom från XX (reds.anm) gjorde det uppenbart för de som hotades att det inte var allvarligt menat”. Innebörden av meddelandet, det förhållandet att det framfördes av en elev vid skolan och att det framfördes via sociala medier medför, enligt HD, att hotet var ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos de hotade. Det har ingen betydelse att hotet förmedlades på ryska.
Två justitieråd skiljaktiga
Vad gäller frågan om mannens uppsåt konstaterat HD att mannen, med hänsyn till hur enkelt en översättning kan göras, måste ha varit praktiskt taget säker på att åtminstone ett antal personer som han hotade skulle få del av innehållet.
Mot bakgrund av detta anses han ha haft uppsåt till att personer på skolan skulle få kännedom om hotet samt att det var ägnat att framkalla allvarlig rädsla för deras säkerhet till person. Han ska därför dömas för olaga hot i enlighet
med åtalet och påföljden bestäms till 30 timmars ungdomstjänst.
Två justitieråd var dock skiljaktiga och ansåg att det inte är visat att mannen trodde att texten skulle översättas från ryska till svenska och att han därför borde frikännas på grund av bristande uppsåt.
