Den nya lagen om penningtvättsbrott, som infördes 2014, fångar inte upp storskalig ekonomisk och organiserad brottslighet i någon större utsträckning.
Det slår Brottsförebyggande rådet, Brå, fast i en ny rapport.
Enligt rapporten ökade antalet lagförda penningtvättsbrott under 2015-2017 med 400 procent.
I 74 procent av domarna under dessa år var bedrägeri förbrott till penningtvättsbrottet och när så var fallet ledde det i 88 procent av fallen till fällande domar.
Svårt när förbrottet inte är bedrägeri
När förbrottet var annonsbedrägeri var procentsatsen ännu högre, 93 procent fällande domar, men när bedrägerier inte var förbrott blev det istället friande domar i drygt hälften av fallen.
Enligt Karolina Hurve, utredare på Brå, kan detta vara ett tecken på att för få instanser har tillräckliga resurser för att utreda denna typ av brott.
– Ett av syftena med den nya lagen var att komma åt multikriminella, men förhållandevis få domar omfattar den typen av brottslingar. Det kan bland annat bero på att det inte finns särskilt många instanser som har resurser och uthållighet att utreda mer komplicerade ärenden, säger Karolina Hurve.
”Förebyggande mer effektivt än brottsbekämpande arbete”
I rapporten konstateras att utredningar av penningtvätt till sin natur är komplicerade och därmed kräver utredare med finansiell kompetens.
Brå rekommenderar därför Polisen att se över myndighetens finansiella kompetens och undersöka om den är ”rätt dimensionerad för att kunna utreda komplexa ärenden”
– För att komma åt penningtvättsbrott är det bland annat viktigt att arbeta förebyggande mot bedrägerier. Det har sannolikt mer effekt än ett brottsbekämpande arbete, eftersom den stora mängden penningtvättsbrott inte kan utredas bort, säger Karolina Hurve.
