Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Vann mot Skatteverket – fick inte betalt för ombudskostnaderna

Skatterätt
Publicerad: 2019-07-22 13:59
Foto: Christine Olsson / SCANPIX

Trots att mannen fick rätt mot Skatteverket ersattes han inte för sina ombudskostnader. Nu rekommenderar Justitiekanslern, JK, finansdepartementet att se över den nuvarande lagstiftningen för att liknande fall inte ska uppstå i framtiden.

Skatteverket beslutade att kräva återbetalning på nästan 300 000 kronor från en manlig företagare som med stöd av lagen om förfarande vid skattereduktion för hushållsarbete.

Mannen valde att överklaga Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten som avslog överklagandet och sökanden valde därför att, med hjälp av sitt ombud, överklaga beslutet till Kammarrätten.

Han hävdade i kammarrätten att han inte begärt någon utbetalning från Skatteverket och inte heller mottagit några pengar, utan att han istället fått sin identitet kapad.

Inte förfogat över utbetalningarna från verket

Av en tingsrättsdom från 2017 framgick att tingsrätten ansåg att åklagarens uppgifter i målet om att ”gärningsmannen vilselett Skatteverket” att betala ut pengar enligt förfarandelagen till flertalet bankkonton. Det handlade bland annat om utbetalningar som gjorts till konton i mannens namn, varifrån de förts visare och tagits ut som kontanter. Han hävdade dock att han inte haft något med detta att göra och att han aldrig befattat sig med pengarna.

Kammarrätten ansåg att förfarandelagen inte kan tolkas på annat sätt än att det är mottagaren av en utbetalning som ska göras återbetalningsskyldig.För det fall den som i formell mening har mottagit beloppet, aldrig har haft vetskap om eller faktisk rådighet över medlen som utbetalats torde denne, enligt kammarrättens mening, inte kunna anses vara mottagare av utbetalningen.

Fick rätt i Kammarrätten

Enligt kammarrätten hade mannen gjort det sannolikt att han varken begärt utbetalningar, varit medveten om, eller haft någon egentlig möjlighet att förfoga över medlen som som utbetalats till det aktuella kontor före det att pengarna slussats vidare.

Han kunde därför inte betraktas som mottagare av utbetalningen och det fanns, enligt kammarrätten, inte några förutsättningar att besluta att mannen skulle återbetala några pengar till Skatteverket.

Någon ersättning för sina ombudskostnader beviljades han dock inte då kammarrätten slog fast att att Skatteförfarandelagens ersättningsregler inte är tillämpliga i mål som dessa. Mannen överklagade denna del av beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, som inte meddelade PT, varvid mannen valde att gå till Justitiekanslern.

JK vill se lagändring

Justitiekanslern konstaterar att att det som mannen anfört och vad som framgår av de handlingar som lämnats in inte ger något stöd för att de ska ha förekommit någon överträdelse av Europakonventionen hos Skatteverket eller domstolarna, som mannen anfört.

Justitiekanslern ska därför inte besluta om skadestånd för sökanden med stöd av skadeståndslagen. Att han omfattas av FN:s definition av brottsoffer, då han utsatts för en ID-kapning, kan inte i sig ge rätt till skadestånd från staten, eftersom FN:s brottsofferdeklaration inte i sig själv ger brottsoffer några rättigheter och skadeståndsanspråket avslås därför.

Justitiekanslern tillägger dock att det är problematiskt att mannen sannolikt inte kunnat tillvarata sina rättigheter utan ett kvalificerat ombud i kammarrätten, samt att detta ”aktualiserar frågan om processen för återkrav enligt förfarandelagen i alla lägen lever upp till kraven i regeringsformen och i Europakonventionen på att en rättegång ska genomföras rättvist”. Det kan därför enligt Justitiekanslern finnas skäl för lagstiftaren att se över den aktuella regleringen.


Dela sidan:
Skriv ut: