En man som sprang mot ett landande flygplan döms för luftfartssabotage.
Hans granne hade bjudit in en pilot som skulle landa på platsen vilket han motsatte sig.
Sommaren 2023 skulle en pilot besöka en bekant i Dlarna och landa med sitt ensitsiga flygplan på en udde vid en sjö.
Området bestod av en smal och krokig landremsa med gräs och grus, men piloten hade tidigare bedömt att det var möjligt att landa där, trots de besvärliga förhållandena.
En man i 65-årsåldern, som bodde på en angränsande fastighet, reagerade på flygplanet när det flög över hans bostad. Han och hans sambo sprang ut för att se vad som hände. När piloten efter ett par överflygningar gick in för landning sprang mannen mot flygplanet. Piloten uppfattade mannen först när planet hade tagit mark och gjorde då en kraftig undanmanöver åt vänster. Flygplanet svängde omkring 270 grader innan det stannade.
Piloten uppgav senare att han hade befarat att han skulle köra in i skogen och omkomma. Enligt honom var det en ren tillfällighet att händelsen slutade utan allvarliga konsekvenser.
Åtalades för luftfartssabotage
Mannen åtalades för luftfartssabotage och åklagaren gjorde gällande att han uppsåtligen hade sprungit mot flygplanet på ett sätt som var ägnat att framkalla fara för dess säkerhet under flygning.
Mannen förnekade brott och invände att han inte hade haft något uppsåt att hindra landningen. Han hävdade att han hade sprungit ut eftersom han befarade en flygolycka och ville dokumentera händelsen. Han hänvisade också till att grannen tidigare hade uppgett att det inte gick att landa ett flygplan på platsen.
Mora tingsrätt konstaterade att filmer från händelsen och den muntliga bevisningen tydligt visade att mannen hade sprungit mot flygplanet och fortsatt även efter att det landat.
Domstolen framhöll att bestämmelsen om luftfartssabotage är tillämplig även när ett flygplan befinner sig på marken i samband med start eller landning.
Genom pilotens och uppgifter från ett vittne som var där för att göra en dokumentärfilm om piloten ansåg tingsrätten att det var utrett att mannens agerande hade medfört en faktisk fara för flygplanets säkerhet. Planet hade kunnat skadas antingen genom att undanmanövern misslyckades eller genom en kollision med mannen.
Avfärdade mannens förklaring
När det gällde uppsåtsfrågan hänvisade tingsrätten till kommentaren till 13 kap. 5 a § brottsbalken. Av denna framgår att gärningsmannen måste känna till de omständigheter som objektivt gör att handlingen är ägnad att framkalla fara. Däremot är gärningsmannens egen bedömning av farligheten i princip utan betydelse.
Tingsrätten avfärdade mannens förklaring om att han inte hade trott att planet kunde landa som en uppenbar efterhandskonstruktion. Flygplanet hade kommit in så lågt att det måste ha stått klart att det skulle landa. Mannen hade dessutom fortsatt springa mot planet efter landningen och därefter bekräftat för piloten att han hade ställt sig i vägen.
Mannen dömdes därför för luftfartssabotage.
Vid påföljdsbestämningen konstaterade tingsrätten att brottet endast har fängelse i straffskalan. Domstolen ansåg emellertid inte att luftfartssabotage i det aktuella fallet hade ett så högt artvärde att det förelåg en presumtion för fängelse. Som jämförelse nämndes blåljussabotage, där en sådan presumtion finns.
Eftersom det inte heller fanns anledning att befara fortsatt brottslighet bestämdes påföljden till villkorlig dom och 120 dagsböter om 140 kronor, sammanlagt 16 800 kronor.
Villkorliga domen står fast
Svea hovrätt gör samma bedömning som tingsrätten beträffande skuldfrågan och brottets rubricering. Någon ny utredning har inte tillkommit.
I påföljdsfrågan bedömer hovrätten att gärningen har ett straffvärde motsvarande omkring fyra månaders fängelse. Samtidigt framhåller domstolen att det saknas stöd i förarbeten eller vägledande avgöranden för att brottslighetens art i detta fall talar för fängelse.
Hovrätten anser därför inte att det finns skäl att ändra påföljdsvalet. Däremot sänks antalet dagsböter från 120 till 80, vilket innebär att bötesbeloppet minskar från 16 800 kronor till 11 200 kronor.
Den villkorliga domen för luftfartssabotage står därmed fast.
