DEBATT – av, Sargon De Basso, advokat, Karl Emil Ekdahl, advokat,
Dinela Dervovic, advokat, Alisa Jujic, advokat, Isabel Sommerfeld biträdande jurist, Emma Bergh, biträdande jurist & Ario Ebrahimpur, biträdande jurist. Samtliga vid Advokatfirman De Basso.
Tidigare i år föreslog regeringen att straffbarhetsåldern skulle sänkas till 14 år. Detta trots att samtliga experter i utredningen avstyrkt förslaget. Nu går de ett steg längre och vill se 13-åringar i fängelse, barn som i vissa fall går på mellanstadiet.
Bland de många remissinstanser som avstyrkt regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder finner vi Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Brottsofferjouren.
I korthet har kritiken handlat om att det saknas stöd för att en sänkt straffbarhetsålder har någon brottsförebyggande effekt, att det strider mot barnkonventionen och FN:s rekommendationer, samt att olika straffbarhetsålder för olika typer av brott leder till avsevärda legitimitets- och tillämpningsproblem. Även Polismyndigheten har i remissvar varnat för att det kan leda till att ännu yngre barn rekryteras in i kriminalitet.
Regeringen och Sverigedemokraterna har inte varit intresserade av kritiken. För dem handlar det om att ”pröva nya åtgärder”, även om de står i strid med evidens och omvärldens erfarenheter.
Tidöpartierna lyfter i sin debattartikel internationella exempel, bland annat England, där straffbarhetsåldern är 10 år. Vad de inte nämner är den bittra konsekvensen som det medfört, att 9-åringar numera rekryteras in i gängkriminaliteten.
Samtliga länder med lägre straffbarhetsålder än 14 eller 15 uppmanas ständigt att höja åldern av FN:s barnrättskommitté. I samband med att FN:s barnrättskommitté granskade Sverige 2023 så fick Sveriges regering en särskild rekommendation om att inte sänka straffbarhetsåldern. Det är på förekommen anledning.
I Danmark har sänkt straffbarhetsålder lett till ökad brottslighet, ökad återfallsrisk, cementering av utanförskap och kriminalitet som livsstil, samt att ännu yngre barn rekryteras in i den kriminella banan.
Fängelsestraff drabbar unga lagöverträdare hårdare än vuxna och risken för återfall ökar.
I en tid när vi hade hoppats på att riksdagspartierna skulle gå samman för att satsa särskilt på barnen genom förebyggande åtgärder, för att bryta banan in i kriminalitet, så gör Regeringen det omvända med den goda intentionen att ”få ordning på Sverige”.
Vi är i upptakten inför kommande val där flera snabba repressiva lösningar är att vänta. Löften om hårdare tag kan ge resultat i fisket efter röster, men det är inte samma sak som att de ger goda resultat för Sveriges framtid.
Det är hög tid att våra politiker, med bred uppslutning, går en ansvarsfull väg framåt. Med det sagt ska politiska beslut grunda sig i kunskap. Vi behöver ett nationellt program, där institutioner, civilsamhälle och näringsliv går samman för att skapa ett Sverige där vi satsar på barnen, istället för att fängsla dem.
