FREDAGSKRÖNIKA – av William Eriksson, chefredaktör
Sent i onsdags kväll publicerades en artikel på DN-debatt. Den undertecknades av 33 jurister, däribland akademiker, före detta justitieråd och ett antal advokater.
I artikeln anför juristerna att rättsstaten, som beskrivs som resultatet av en långvarig och mödosam utveckling, kan nedmonteras genom en serie snabba lagstiftningsåtgärder och att en sådan utveckling närmar sig ”i högt tempo”.
Kritiken är inte ny. Den senaste tiden har ett antal tunga jurister, däribland Lagrådet, lyft varnande finger för bristande beredning och icke genomtänkta lagändringar som sker i snabb takt. En kritik som i vissa fall avfärdats som aktivism.
Att nära 600 jurister nu väljer att underteckna ett upprop väger naturligtvis mycket tungt. Inte minst då det rör sig om såväl akademiker som praktiker på olika nivåer.
Men risken, sett ur initiativtagarnas synvinkel, är att detta stannar vid just kritik mot den nuvarande regeringens politik – och inte leder till så mycket mer än en lång lista med namn på jurister.
Dagens Juridik rapporterade löpande om utvecklingen under gårdagen, men i övrigt tycks uppropet inte ha fått särskilt mycket uppmärksamhet i media. Kanske är anslaget för akademiskt.
Jag tror att många läsare av debattartikeln – som varken är intresserade av juridik eller rör sig inom akademin – har svårt att få grepp om frågan.
Vad händer nu – och vem/vilka är det man vill påverka med uppropet? Det tror jag är frågor som initiativtagarna och undertecknarna behöver ställa sig om man vill att uppropet ska få effekt.
