FREDAGSKRÖNIKA – av William Eriksson, chefredaktör
Det är slut på allmänhetens åkning på den svenska advokatmarknaden.
Åtminstone för de affärsjuridiska byråer som ännu tror att det räcker att vara lagom stora, lagom bra, ha duktiga jurister och erbjuda ungefär samma sak som alla andra.
Ingen nyhet kanske, men det blir tydligare för var dag som går.
Stockholms starka kapitalmarknad är en tillgång för de svenska byråerna och den affärsjuridiska sektorn, som idag omsätter många miljarder per år.
Men den attraktiva marknaden lockar också konkurrenter från alla världens hörn. De svenska byråerna slåss inte bara mot varandra, utan förlorar återkommande uppdrag till förmån för internationella aktörer.
Den stenhårda konkurrensen sätter press på svenska byråer och tvingar dem att ställa sig frågan varför klienterna ska välja just dem.
Ökad konkurrens och ökat antal gränsöverskridande affärer har bidragit till konsolidering i branschen.
Vi har den senaste tiden sett exempel på flera sammanslagningar av små- och mellanstora byråer på den svenska marknaden.
Dessutom har Axcel fortsatt att köpa på sig byråer.
Inte sällan motiveras sammanslagningarna och uppköpen med att det skapar utökade möjligheter till nödvändiga teknikinvesteringar.
Mer sällan ges någon tydlig bild av vilken position de nya byråerna har tänkt att ta på marknaden.
Vilka problem löser sammanslagningen för klienterna? Att dubbla antalet jurister kan inte vara ett självändamål. I synnerhet inte när AI kan idag kan göra mycket grovjobb.
Jag skulle också vilja se mer konkreta exempel på vad byråerna ska investera i för teknik. Ska man dela på kostnaden för dyra, redan existerande AI-verktyg som Harvey och Legora? Eller ska man investera i nya IT-system för att göra verksamheten mer kostnadseffektiv? Ska man automatisera verksamheten för att slippa betala för biträdande jurister?
Delägarna lär knappast acceptera lägre utdelningar än tidigare – så avkastningen på dessa investeringar måste komma inom rimlig tid.
Mindre byråer som vill konkurrera med de större byråerna om vissa typer av uppdrag måste, enligt min mening, vara tydligt nischade. Det räcker inte, som nämnt ovan, att erbjuda ungefär samma sak som alla andra och vara lagom bra på mycket.
Ännu vet vi för lite om vad AGRD har åstadkommit förutom att bygga en grupp bestående av 11 byråer med en gemensam omsättning om drygt en miljard kronor.
Det är dock tydligt att investeringarna i många fall gjorts i nischade byråer.
Synch och Bokwall Rislund är två exempel på byråer som tydligt specialiserat sig inom vissa områden.
Uppköpet av Setterwalls Malmökontor får också betecknas som nischat då det handlar om en byrå med stark förankring och position i Öresundsregionen.
Om det har varit korrekta beslut får tiden utvisa. Men jag tror de är något på spåren.
