av advokat Linda Bohlin och advokat Jennica Paulette.
I januari 2021 skrev vi en artikel om att rättshjälpslagen inte förändrats sedan år 1999 och om hur stor del av vårdnadstvister som finansieras av just rättshjälp för den ena eller båda parterna. Redan år 2021 hade det under flera år kritiserats hur uppbyggnaden av rättshjälpslagen var ett luftslott och ett hot mot rättssäkerheten då färre och färre kvalificerade sig till rättshjälp. Vad har då hänt på snart fyra år sedan den artikeln släpptes här och nu 25 år sedan denna reglering infördes i rättshjälpslagen? Svaret är att ingenting har hänt.
Ett prisbasbelopp används exempelvis av staten för att beräkna olika bidrag och skatter tex. sjuk- och föräldraförsäkring, CSN m.m. Idag, år 2024 ligger ett prisbasbelopp 57 300 kr, år 1999 låg det på 36 400 kr, det är en skillnad på hela 20 900 kr. Rättshjälpslagen, som vi anser faller under denna kategori av bidrag som bör påverkas, har inte alls följt med i samhällsutvecklingen.
Gränsen för hur mycket man får ha i inkomst av tjänst ligger kvar på samma nivå som år 1999 dvs. på 260 000 kr per år, vilket är 21 667 kr per månad. Det ska tilläggas att man får dra av 15 000 kr per barn från inkomsten, vilket även det är ett belopp som behöver justeras och höjas då öppen denna kostnad ökat markant under dessa 25 år. Men i dagsläget innebär detta att man kan ha en årsinkomst på 274 980 kr brutto om man har ett barn.
Medellönen i Sverige år 2023 låg på 478 800 kr. Om man tittar på några specifika yrken som ligger i det lägre inkomstspannet så ligger bruttolönen på en undersköterska idag i genomsnitt på 308 400 kr, en barnskötare på 319 200 kr och lokalvårdare på 320 400 kr, enligt lönestatistik från SCB. Ingen av dessa skulle därmed kunna beviljas rättshjälp med en heltidsinkomst. Skulle de istället vara sjukskrivna och hamna under översta gränsen för inkomst, så skulle de ändå hamna på en rättshjälpsavgift motsvarande 30-40 %.
Rättshjälpen är maximalt 100 timmar, i undantagsfall kan man beviljas några fler timmar och i dag ligger rättshjälpstaxan på 1 914 kr i timmen. Det innebär att en rättshjälpsavgift i våra exempel ovan skulle landa på mellan 57 420 – 76 560 kr, om alla 100 timmarna används. Detta är för många med en månadslön på en tredjedel av detta belopp, en omöjlighet att betala, även med en generös avbetalningsplan. Dagens räntor och inflationen har även gjort det omöjligt för många att ta ett privatlån, något som tidigare kunde fungera som en sista åtgärd för att kunna hantera sin rättshjälpsavgift.
Som en annan jämförelse kan det nämnas att Migrationsverket idag ställer krav på, att en person som söker uppehållstillstånd pga. arbete i Sverige, ska erhålla en årslön på minst 341 760 kr, för att det ska anses utgöra ett heltidsarbete.
De här jämförelserna visar hur otroligt uråldrig rättshjälpslagen är. Hela syftet med rättshjälp är och har alltid varit att människor i Sverige som har en lägre inkomst, är sjukskrivna, föräldralediga eller lever på studiemedel ska ha möjlighet att få professionell hjälp av en advokat för att tillvarata sina och ofta sina barns rättigheter på lika villkor som den som har råd att bekosta en advokat privat eller kan använda sig av rättsskyddet i sin hemförsäkring. Utifrån att en person idag år 2024, maximalt får ha en årslön på 274 980 kr, så blir det en omöjlighet för de flesta.
Vi har ett ärende på byrån där en person är sjukskriven pga. allvarliga sjukdom på heltid med en bruttosjukersättning på 23 000 kr per månad. Den personen har nekats rättshjälp inom ramen för den vårdnadstvist personen befinner sig i trots att personen alltså är långtidssjukskriven på heltid.
Lika så har vi stött på personer som varit föräldralediga eller studerande som haft en årsinkomst på 240 000 kr och då beviljats rättshjälp, men till en egen rättshjälpsavgift på 40 %.
Många har inget nätverk som kan låna ut dessa pengar i det ekonomiska läge som vi befinner oss i idag, inga besparingar eller tillgångar och därmed inga möjligheter att ens kunna få ett lån på 50 000-75 000 kr för att bekosta rättshjälpsavgiften för en advokat utan hög ränta, om personen ens skulle bli godkänd för ett lån.
En konsekvens kan då bli att personer går ner i arbetstid och därmed i lön för att kunna beviljas rättshjälp, vilket bl.a. får negativa följder för pensionen och barnens ofta redan utsatta levnadsstandard. En annan konservens är att föräldrar som behöver ansöka om ensam vårdnad pga. våld i familjen eller där föräldrar inte kan ta gemensamma beslut kring ett barns utredningar för särskilda behov eller allvarlig sjukdom, inte har råd och möjlighet att anlita ett ombud eller kanske överhuvudtaget ta saken till domstol.
Situationen har därmed förvärrats ytterligare sedan vi skrev vår första artikel i början av år 2021 och i dagsläget finns heller ingen reform i sikte för att ändra dessa belopp i rättshjälpslagen. Bristerna i den föråldrade rättshjälpslagen har gjort att det har blivit en allt större klassfråga att ha råd med ett ombud och därmed att barnets bästa i många fall inte kan tillgodoses då föräldrar inte har råd att stå upp för sina barns rättigheter. För den kalla sanningen idag är att inte ens om du är låginkomsttagare, sjukskriven eller studerar med extrajobb, kan du år 2024 räkna med att kvalificera dig till rättshjälp. Med alla de andra reformer som har gjorts och som just nu pågår gällande barns rättigheter i tex föräldrabalken, hur länge ska rättshjälpslagen få lämnas oförändrad i denna del? Det har redan gått 25 år.
