DEBATT – av Ulrika Liljeberg, Rättspolitisk talesperson Centerpartiet & Rasmus Elfström, Förbundsordförande Centerstudenter och riksdagskandidat
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Den organiserade brottsligheten utmanar rättsstaten, och våldet har krupit närmare vanliga människors vardag. I detta klimat är det lätt att politiken fastnar i en tävling om vem som kan föreslå de längsta fängelsestraffen. Men vi får aldrig glömma bort varför vi har ett rättsväsende från första början: för att skydda medborgarna och ge upprättelse åt dem som utsatts för kränkningar.
Alltför ofta ser vi hur brottsofferperspektivet riskerar att bli en retorisk prydnad snarare än en praktisk verklighet. När rättsväsendets resurser ensidigt styrs om, drabbas de grupper som redan är som mest utsatta. Centerpartiet presenterar därför ett omfattande paket för att stärka brottsoffrens ställning, från den första polisanmälan till det sista skadeståndet.
Rätten till stöd i rättssalen
En av de mest grundläggande formerna av stöd för ett brottsoffer är målsägandebiträdet. Det är den juridiska person som står vid den utsattas sida när rättsprocessen är som mest påfrestande. Efter en reform 2018 har rätten till biträde i hovrätten stramats åt kraftigt. Detta har slagit hårt mot offer för sexualbrott och våld i nära relationer, eftersom brottmål ofta tas om i hovrätt, men då brottsoffret lämnas utan målsägandebiträde.
Regeringen har utrett frågan under 2024 och 2025, men därefter inte återkommit i frågan. Att man dessutom enbart föreslagit ett begränsat ”målsägandestöd” på maximalt tre timmar istället för att målsägandebiträdet följer med i hovrätten är inte tillräckligt. Centerpartiet kräver att rätten till målsägandebiträde återställs fullt ut. Trygghet i rättsprocessen ska inte vara en budgetfråga.
Sätt hårdare mot de som hotar vittnen och brottsoffer
Tystnadskulturen är den organiserade brottslighetens främsta vapen. När vittnen och målsägande hotas till tystnad faller fundamentet för vår rättsstat. Trots att regeringen pratar om att bryta denna kultur, har man agerat för långsamt. Förslag om skärpta straff för övergrepp i rättssak har legat på bordet länge, men något konkret förslag lyser fortfarande med sin frånvaro.
Vi föreslår att minimistraffet för övergrepp i rättssak skärps. Det skulle inte bara skicka en tydlig signal om brottets allvar, utan också möjliggöra obligatorisk häktning. Vi kan inte acceptera att gängkriminella och de som på olika sätt försöker undergräva vårt rättssamhälle kan gå fria och fortsätta sprida skräck i väntan på rättegång.
Sluta blunda för vardagsbrottsligheten
Medan strålkastarljuset riktas mot gängkriminaliteten, tillåts den vardagsnära brottsligheten att härja nästan fritt. Stölder, bedrägerier och skadegörelse är de brott som drabbar flest svenskar, men som polisen konsekvent nedprioriterar. Den stora majoriteten av våra brottsoffer lämnas med andra ord i det närmaste rättslösa. Även om stölder och bedrägerier är mindre grova brott än exempelvis våldsbrott så för de ofta med sig stor otrygghet för de drabbade som tillsammans med vardagsbrottens stora omfattning blir förödande. Riksrevisionen har riktat skarp kritik mot denna ineffektivitet, och resultatet är en urholkad tillit till staten.
När en butiksägare får se sin verksamhet systematiskt plundrad av ligor som vet att värdet på varje enskild stöld ligger under gränsen för ringa brott, då har systemet misslyckats. Centerpartiet vill se en lagändring där upprepade stölder ”levlas upp” och bedöms som stöld av normalgraden. Vi kräver också ett skarpt uppdrag till polisen att öka uppklaringen av mängdbrott genom en stärkt lokal närvaro i hela landet.
Ekonomisk upprättelse ska vara en garanti
Slutligen måste vi tala om skadestånden. Idag är det ofta brottsoffret självt som tvingas agera indrivare mot sin egen förövare via Kronofogden. Det är en orimlig börda att lägga på någon som precis gått igenom ett trauma.
Centerpartiet föreslår en statlig skadeståndsgaranti. När en domstol har dömt ut ett skadestånd ska staten, via Brottsoffermyndigheten, betala ut pengarna direkt till offret. Ansvaret för att driva in skulden från gärningsmannen ska därefter helt ligga på staten. Regeringen ser nu ut att agera i frågan, men det har dröjt alldeles för länge. Dessutom vill vi införa en rätt till kränkningsersättning med högre belopp än de som gäller idag även för nära anhöriga till den som dödats genom uppsåtligt våld. Det är ett nödvändigt erkännande av den unika och djupa integritetskränkning som ett mord innebär för en familj.
Trygghet skapas inte enbart genom fler poliser eller längre straff. Den skapas när individen vet att samhället står kvar även när det värsta har hänt. Därför är det av yttersta vikt att vi framåt bygger ett rättssystem som ser hela människan och värnar henne genom hela rättskedjan. Inte bara för att det skulle stärka förtroendet för rättsstaten, utan för att det är det rätta att göra.
