av Anna Rogalska Hedlund, ombud i Auroramålet, jurist specialiserad på fri- och rättighetsjuridik, val och rättsstatsfrågor.
Efter Högsta domstolens avgörande står det klart att en klimattalan kan föras i domstol i Sverige och det är viktigt för demokratin att så görs, skriver Anna Rogalska Hedlund, ombud i Auroramålet och jurist specialiserad på fri- och rättighetsjuridik.
Auroramålet, där barn och ungdomar har stämt staten för otillräckliga klimatåtgärder, har beskrivits som ett av de mest intressanta målen ur ett konstitutionellt perspektiv, inte minst efter att Högsta domstolen uttalat sig i frågan. Hur ska då klimatkrisen, som rätteligen beskrivs som vår tids största utmaning, hanteras med demokratiska verktyg?
Vi lever i en tid där förståelsen för och värnandet om demokratin blir allt viktigare. En demokrati brukar idag anses omfatta tre komponenter;
▪ folkstyre – att folket genom regelbundna och rättvisa val väljer representanter som sedan styr landet genom majoritet,
▪ rättsstaten – att landet styrs genom lagar och
▪ skyddet för mänskliga rättigheter – att det finns ett skydd för enskildas grundläggande friheter och rättigheter.
I vår grundlag kommer dessa tre komponenter till uttryck redan i regeringsformens inledande paragrafer; All offentlig makt i Sverige utgår från folket, den offentliga makten utövas under lagarna och den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Domstolarna har en central roll i att upprätthålla skyddet för rättsstaten och mänskliga rättigheter och sätter på så sätt gränser för den folkvalda majoritetens möjlighet att begå övertramp. För att hårddra det så får en folkvald majoritet inte besluta sig för att döda en minoritet, 51 procent får inte döda 49 procent. Rent konstitutionellt är det inte folkstyret som hindrar dödandet utan lagen och skyddet för mänskliga rättigheter.
Det är mot dessa demokratiska komponenter som Högsta domstolens avgörande från den 19 februari i år måste förstås. Högsta domstolen konstaterade att otillräckliga klimatåtgärder kan kränka enskildas rätt till skydd för privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Domstolen slår också fast att om en enskild är särskilt allvarligt påverkad av klimatförändringarna ska den kunna få sin sak prövad i domstol.
Klimatförändringar är samtidigt något som drabbar oss alla. Även om enskilda inte gör gällande att de är särskilt allvarligt drabbade utan ”bara” drabbade bör de också kunna få sin sak prövad. Men då bedömde Högsta domstolen att en sådan talan inte ska föras av de enskilda direkt utan av en förening som representerar de enskilda. I den delen följde Högsta domstolen ett historiskt avgörande från Europadomstolens stora kammare i målet Verein KlimaSeniorinnen m.fl. mot Schweiz från förra året. Högsta domstolen tyckte inte att en grupptalan med 300 personer kunde liknas med en förening.
Högsta domstolen menade också att enligt svensk rätt kan en talan inte omfatta en fastställelse att staten ska vidta särskilda klimatåtgärder eller uppnå vissa konkreta klimatmål. En domstol kan enbart fastställa en kränkning. I andra europeiska länder, bl.a. i Nederländerna och Belgien, har domstolar däremot fastställt att vissa konkreta utsläppsminskningsmål ska uppnås. Även om en domstol fastställer ett visst mål är det politiska handlingsutrymmet för hur målet ska uppnås fritt.
Oavsett hur en domstol väljer att formulera sig så duger det inte att staten trots upprepad kritik från Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, Naturvårdsverket, OECD, för att nämna några, inte kraftigt skalar upp sina klimatåtgärder utan tvärtom fallerar och, av allt att döma, inte ens når upp till regeringens otillräckliga mål.
Vi nu redo att hörsamma Högsta domstolens ramar för talan. Vi justerar därför talan och låter föreningen Aurora ta över så att vi kan börja ägna oss åt sakfrågan – att svenska statens otillräckliga klimatåtgärder kränker barns och ungas mänskliga rättigheter. Att sakfrågan kommer till prövning är helt enkelt viktigt både som ett led i att hantera klimatkrisen och för upprätthållandet av demokratin.
