av professor i civilrätt Marie Karlsson Tuula, verksam på institutionen för rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet
I en artikelserie om de utsatta företagarna har Dagens industri granskat hur bolag köps och säljs i industriell skala av oseriösa bolagsförmedlare, som bland annat Bolagsspecialisten.[1] Enligt uppgifter i Dagens industri köps kreditvärdiga företag upp med löfte om en snabb avveckling av bolagen. Men någon avveckling sker inte. I stället säljs bolagen vidare till kriminella som använder sig av bulvaner som ägare med målvakter som styrelseledamöter.
Bolaget utnyttjas sedan för att införskaffa lyxbilar och dyra anläggningsmaskiner som skeppas utomlands eller hanteras för att lura staten på momspengar. Det sker inte någon som helst etisk granskning eller tillsyn av den som mäklar aktiebolag en så kallad företagsförmedlare. Det står var och en fritt att hur som helst annonsera ut och sälja ett företag, seriöst eller inte. I fastighetsbranschen sker en noggrann tillsyn av fastighetsmäklare genom Fastighetsmäklarinspektionen. Det finns dessutom en särskild lagstiftning som reglerar fastighetsköp, fastighetsmäklarlagen. Under senare tid har det framkommit HVB hem sålts till kriminella på detta på ovan nämnda sätt. Ekobrottsmyndigheten har tidigare väckt åtal i 1159 brottsliga bolagsaffärer varvid endast 11 av dessa ledde till fällande domar. I ett fall dömdes en VD till fängelse i 1 år och sju månader. Yrkandet om näringsförbud ogillades.
Dessa bolagsköpare parasiterar på de tidigare ägarnas goda rykte och kreditvärdighet. F-skatt, konto och momsregistrering medföljer det köpa aktiebolaget. I regeringen lagrådsremiss i juni i år föreslås åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. (se SOU 2023:24 Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag) Det föreslås att bolagsverket få en möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register, liksom av den som anmälan avser. Det ska också vara möjligt att begära personlig inställelse vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren.
Bolagsverket föreslås även få bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter från registren. Åtgärderna är ett led i att utöka Bolagsverkets kontroller av företagsregistren och stärka verkets roll i arbetet mot brott i företag. Vidare föreslås att företagskapning ska kriminaliseras. Den som olovligen använder sig av en juridisk persons identitetsuppgifter i syfte att uppnå vinning ska dömas för brottet. Dessutom föreslås att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas samt en generell höjning av förseningsavgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar. Det föreslås också att bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar ska ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Denna utredning är ett välkommet inslag bland att med hänsyn till att UC redan 2019 redovisade att antalet ekonomiska brott med s.k. bluff-bolag som används för brottslig verksamhet hade trefaldigats.[2]
De kriminella har fått en ökad förståelse för hur man kan använda aktiebolagsformen för att begå brott. Hela 154 bolag av de 446 bolag som gick i konkurs i januari 2019 flaggades som misstänkta för brott sedan de fastnat i UC:s olika automatiserade kontroller. Det är en ökning från 10 % på bara två år sedan till 31 %. För att hitta misstänkta bolag söker UC efter information som är motstridig exempelvis poster i års-redovisningen som är orimliga, kontroll av företagets omsättning. Det är bra att det nu har kommit en lagrådsremiss som ska medföra att lagregleringar införs på området. Frågan är dock om inte ytterligare åtgärder krävs för att förhindra missbruket av aktiebolag som brottsverktyg så att ytterligare skydd finns för att förhindra att aktiebolag utsätts för ekonomisk brottslighet.
En annan fråga är om F-skatt, och momsregistrering verkligen ska medfölja det köpa aktiebolaget? En köpare av ett bolag borde lämpligen bli föremål för en prövning av skattemyndigheten om erforderlig F-skatt och momsregistrering ska beviljas den eller de tilltänkta ägarna. Dessutom bör bankerna särskilt undersöka om nya bankkonton ska beviljas och särskilt pröva den nye ägarens lämplighet för detta. Men det mest lämpliga vore att en särskild lagstiftning om företagsförmedling införs tillsammans med en tillsynsmyndighet som granskar företagsförmedlingar likt den nu gällande fastighetsmäklarlagen och en tillsynsmyndighet likt Fastighetsmäklarinspektionen. Det skulle enligt min mening återställa ordningen vid företagsförmedling.
