av Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB
Med ett osäkert omvärldsläge, höga matpriser och skenande inflation vill många spara pengar. Även myndigheter rekommenderar medborgare att ha en buffert. Principen att spara låter enkel. Men för många personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är det svårt i praktiken.
Personer med IF är ofta beroende av bostadstillägg hela livet. Tillägget har villkoret att man maximalt får ha 100 000 kronor i besparingar innan det påverkas. De 100 000 kronorna är för många den enda möjligheten till en ekonomisk säkerhet. Det försvårar för individen att spara och anhöriga att skjuta till pengar. Många anhöriga sparar hela livet till personen med funktionsnedsättning för att upptäcka att arvet kommer att ätas upp av boendekostnaderna.
Beloppet på 100 000 kronor har minskat i reellt värde på grund av inflationen. Lagen om bostadstillägg trädde i kraft år 2001 och stadgade att den som har bostadstillägg har rätt att ha 100 000 kronor i tillgångar för att bostadstillägget ska vara opåverkat. 24 år senare är summan oförändrad. Enligt Statistiska Centralbyrån motsvarar 100 000 kronor år 2001, 156 919 kronor idag. Personer som har bostadstillägg har i själva verket kunnat spara mindre och mindre under årens lopp.
Riksförbundet FUB:s årliga rapport, “Fångad i Fattigdom?”, visar att personer med IF kan gå back med 1700 kronor varje månad. År 2024 granskade FN:s funktionsrättskommitté hur Sverige efterlever funktionsrättskonventionen. De var oroade över den ökade risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning. Regeringen rekommenderades att vidta alla möjliga åtgärder för att minska denna risk. En sådan åtgärd skulle kunna vara att ändra reglerna för bostadstillägg.
Riksförbundet FUB har skickat en skrivelse till Socialdepartementet och Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, som för närvarande granskar bostadstillägget. I den framhåller vi att regelverket för bostadstillägg måste reformeras i grunden för att bli ändamålsenligt.
Idag ersätts inte hyreskostnader över 7 500 kronor av bostadstillägget. Men många hyror i LSS-bostäder är högre än så, inte minst i storstadsområden och nybyggen. Bostadstillägget måste förändras för att kunna följa de faktiska hyreskostnader som enskilda har. Gränsen på 100 000 kronor behöver höjas rejält och prisbasbeloppsbaseras omedelbart för att inte konstant förlora i värde. Lagstiftningen måste ta höjd för att samhället förändras. Bostadstillägget behöver reformeras för att inte förlora sitt värde i praktiken.
