av Carl Svernlöv, Filippa Kronsporre och Tim Fuglseth på advokatbyrån Baker McKenzie.
Den första juli i år implementeras EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) i svensk lag. Stora koncerner såväl som mindre företag behöver tillämpa en ny, mer långtgående hållbarhetsrapportering. Rapporteringskraven är omfattande och medför såväl en administrativ börda som stora ekonomiska kostnader, vilka blir särskilt påtagliga för små och medelstora företag. Det skriver Carl Svernlöv, Filippa Kronsporre och Tim Fuglseth på advokatbyrån Baker McKenzie.
Direktivet kommer initialt att endast beröra stora företag, men utvidgas under kommande år till att även omfatta medelstora och små företag.[1] När direktivet är implementerat fullt ut förväntas ungefär 50 000 företag omfattas av direktivets rapporteringskrav, varav drygt 2 000 företag bara i Sverige.
I grund och botten är en harmonisering av företagens hållbarhetsrapportering, för ökad transparens och jämförbarhet, bra. För att underlätta rapporteringen enligt CSRD har EU-kommissionen genom en delegerad förordning, och med hjälp av organisationen EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group), antagit europeiska rapporteringsstandarder (ESRS). ESRS utgår från CSRD artikel 19b, där företagen ska hållbarhetsrapportera utifrån ESG-faktorerna om miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.
Det är positivt att små och medelstora företag i viss utsträckning är undantagna rapportering,[2] samt att det finns en infasningsperiod initialt, då mindre företag är undantagna rapporteringskraven. Rapporteringen, som i sin tur förtydligas genom ytterligare särskilda rapporteringsstandarder, är avsedd att vara proportionell och relevant för de små och medelstora företagen. En harmoniserad hållbarhetsrapportering och en gemensam standard gör det lättare att jämföra olika företag med varandra. Transparent och fullständig rapportering av hållbarhetsinformation skulle därför kunna leda till konkurrensfördelar, inte minst i relation till investerare.
Men – alltjämt ställer EU långtgående, och i många fall svårtolkade, rapporteringskrav även på små och medelstora företag. Alla företag som träffas av direktivet ska bland annat göra en dubbel väsentlighetsanalys. Kortfattat innebär det att företag måste redovisa hur hållbarhetsfrågor kan komma att påverka företaget finansiellt (risker och möjligheter) men också hur aktiviteter kopplade till företagets verksamhet påverkar människor och miljö samt styrning av hållbarhetsfrågor, vilket inkluderar affärsetik. Rapporteringen omfattar även företagets värdekedja både uppströms och nedströms.
Stora aktörer har av naturliga skäl bättre förutsättningar att inhämta den information som krävs för att kunna rapportera risker, möjligheter och påverkan, jämfört med små och medelstora företag. Konsekvenserna av dessa krav lär därför bli mest betungande för de mindre företagen. I de svenska förarbetena nämner regeringen att företag som inte har rapporterat hållbarhetsinformation tidigare beräknas få de, relativt sett, högsta administrativa kostnaderna.[3] Vidare lyfter flera remissinstanser att det kan bli svårt för många företag att på egen hand hantera den omfattande organisatoriska omställning som CSRD medför.[4] Dessutom tillkommer kostnader för granskning av hållbarhetsrapporten.
Samtidigt är intresset för hållbarhetsdata stort bland företagens intressenter. Man behöver göra en avvägning mellan å ena sidan intressenternas behov och intresse av hållbarhetsdata och å andra sidan de betungande aspekterna för företagen som det medför. Vi får redan nu många frågor från små företag, men även stora, som upplever att det är svårt att navigera i regelverket.
De slutliga effekterna av implementeringen är inte helt lätta att avgöra. Utöver storlek så har självfallet geografisk spridning av företagets verksamhet, liksom bransch, stor påverkan på kostnaderna för rapporteringen och på hur svårnavigerat arbetet blir. Vi hoppas att man i samband med implementeringen av CSRD uppmärksammar och vid behov reviderar direktivet, om det skulle visa sig slå oproportionerligt hårt eller hämma tillväxten hos de små och medelstora företagen.
