Vittne till värdetransportrån beviljas livränta

Kvinnan uppger att hon inte har någon medfödd skörhet eller sjukdom och att hon inte upplevt krig eller traumatiska händelser i Bosnien innan hon kom till Sverige. Efter rånet har hennes personlighet förändrats så att hon fått svårt att klara sig själv. Hon ska ha fått panikattacker på arbetsplatsen och lades år 2003 in på psykakut. Därefter sjukskrevs hon.

En psykolog har gjort bedömningen att kvinnan uppvisat en stark stressreaktion och att hon inte skulle fått symtomen om hon inte blivit vittne till rånet.

Enligt Försäkringskassan har hon inte haft direktkontakt med rånarna. Det görs också gällande att kvinnan lämnat släkt och vänner strax innan kriget bröt ut i hemlandet och att detta är en konkurrerande skadeorsak. Försäkringsläkaren har heller inte ansett att sjukdomen uppkommit enbart till följd av rånet.

Länsrätten i Göteborg anser inte att något anmärkningsvärt framkommit som skulle kunna utgöra konkurrerande skadeorsaker. Kvinnan var enligt utredningen en glad och frisk person före händelsen, och fick tio dagar efter rånet sin första panikattack. Domstolen finner att samband föreligger mellan olycksfallet och de besvär som förhindrat kvinnan att arbeta. Målet återförvisas till Försäkringskassan, som nu ska beräkna livräntans storlek och för vilken tid den ska utgå.

En nämndeman är skiljaktig och vill avslå överklagandet. Nämndemannen framhåller att kvinnan sjukskrevs först tre år efter rånet, och anser det inte sannolikt att samband föreligger mellan rånet och besvären.