Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Ville syna börsrobot – döms för marknadsmissbruk

Nyheter
Publicerad: 2021-04-01 10:57

En 52-årig man döms för marknadsmissbruk i aktien Semcon efter 400 transaktioner på kort tid där han 162 gånger höjt priset upp till 2,7 procent.
Mannen nekar till brott och pekar på att han endast ville undersöka om det var en börsrobot på säljsidan.

Stockholms tingsrätt dömer en 52-årig man för marknadsmissbruk. Påföljden blev villkorlig dom och 100 dagsböter om 750 kronor.

Av åklagarens utredning framgår det att mannen ägde ungefär 4 procent av aktiekapitalet i bolaget Semcon vid halvårsskiftet 2018, till ett värde om cirka 40 miljoner kronor.

Höjt priset

Mellan den 2 juli och den 28 september 2018 köpte han aktier vid omkring 400 tillfällen i Semcon. Vid de 162 av dessa tillfällen som omfattas av åtalet har köpen höjt priset i förhållande till senast betalt för aktien med mer än 0,5 procent och upp till ca 2,7 procent. 

Köpesummorna har i 132 av dessa fall understigit 600 kronor och i samtliga 162 fall understigit 5 000 kronor. Courtaget har vid varje tillfälle uppgått till 99 kronor. 

Mannen har under perioden den 2 juli till den 24 juli 2018 endast köpt aktier och därefter omväxlande köpt och sålt aktier. Vid årsskiftet 2018/2019 hade mannen sålt hela sitt innehav i Semcon. 

Storägare i Semcon

Den 52-årige mannen som sedermera kan betraktas som storägare i Semcon har bekräftat att han har handlat på det sätt som åklagaren påstått men förnekat att han har haft uppsåt att ge falska eller vilseledande signaler kring priset på aktien eller insett risken för att det kunde bli följden av hans agerande. 

Han har uppgett att han genom att lägga mindre ordrar endast velat kontrollera om de ordrar han sett i orderboken bestått av orderläggning från robotar eller verkliga människor. Detta för att bättre kunna analysera marknaden innan han sålde sitt innehav, eftersom hans handelsportal inte möjliggjorde att lägga dolda ordrar.

Kammaråklagare Jonas Myrdal vid Ekobrottsmyndigheten uppger att detta är en vanlig invändning, som dock aldrig, så vitt han vet, har friat någon från ansvar.

– I det här fallet, liksom i tidigare domar, var syftet uppenbarligen att höja aktiekursen med små volymer.

– Det kan dock finnas en genuin nyfikenhet att stämma av hur orderboken ser ut på motsatta sidan, exempelvis för att försöka ta reda på om det finns dolda volym eller om det läggs order med stöd av algoritmer, det vill säga börsrobotar. Jag kan ha en viss förståelse av att man kan vara lockad av att se vad som exempelvis händer på säljsidan om man lägger en liten köporder. Det finns dock en okunnighet om att detta kan vara förbjudet. Att lägga order endast i syfte att stämma av motsatta sidan är sällan ett godtagbart motiv för handeln. Om agerandet dessutom påverkar priset mer än marginellt kan det ge en vilseledande signal till marknaden och utgöra en marknadsmanipulation.  

Den 52-årige mannen uppger även att förklaringen till att hans agerande har pågått över lång tid beror dels på att han haft ett stort aktieinnehav att avyttra, dels på att han inte kunnat ha fullt fokus på handeln eftersom han inte handlar med aktier professionellt och har haft fullt upp med att sköta sitt vanliga arbete. 

Han uppger även att om han hade haft tillgång till bättre instrument för att analysera marknaden eller haft möjlighet att lägga dolda ordrar hade han inte agerat på det sätt han gjort. Den 52-årige mannen har även ifrågasatt att en kurshöjning på endast en halv procent kan betraktas som mer än en marginell kurspåverkan med tanke på hur volatil aktien varit under perioden. 

Hur kan man se om det är en robot på andra sidan?
– Typexemplet är att det finns en kvoteringsrobot, som det kallas, som är programmerad att lägga sig på bästa köp- eller säljkurs med en viss volym. Om det exempelvis sker ett köp och säljaren är en sådan robot så kommer roboten lägga en ny säljorder direkt efter avslutet, oftast med samma pris och volym. Eftersom roboten hela tiden lägger sig på bästa kurs så märks robotens agerande ännu tydligare även om någon lägger en order på bättre kurs än robotens, då svarar roboten direkt med en ny order på nästa förmånligare prisnivå, säger Jonas Myrdal.

– Det finns ett flertal domar på sådan så kallad robothandel där en aktör triggar upp köpkursen till högre och högre köpkurs tills roboten slutat att svara, varefter aktören säljer mot robotens köporder. Sedan sker det omvända, aktören lägger säljordrar som får roboten att lägga säljordrar på allt lägre kurs. Därefter köper aktören på robotens låga säljkurs och sedan börjar man om med köpordrar igen.

Transaktionerna ringa

Tingsrätten noterar i domen att köpesummorna vid de transaktioner som omfattas av åtalet får betraktas som mycket ringa i förhållande till värdet av mannens direkta och indirekta innehav i Semcon under den åtalade perioden. 

Tingsrätten skriver att ”även om det kan diskuteras om samtliga de enskilda köpen sedda för sig har påverkat kursen mer än marginellt har de 162 köpen sammantaget höjt priset på aktien påtagligt. Xxx Xxx köp har därmed saknat självständiga kommersiella syften och gett falska eller vilseledande signaler kring priset på aktien”.

Tingsrätten hänvisar till mannens förhållandevis långa erfarenhet av handel på aktiemarknaden och hans tydliga handelsmönster och menar att han måste ha insett att köpen gett falska eller vilseledande signaler kring priset på aktien. 

Tingsrätten anser att det saknas särskild anledning att befara att han kommer att återfalla i brott och därför bör påföljden bestämmas till villkorlig dom förenad med ett relativt kraftigt bötesstraff. 

”Vid bestämmandet av antalet dagsböter beaktar tingsrätten i sänkande riktning att handläggningen av ärendet hos åklagarmyndigheten har dragit ut på tiden”.

Vad tycker om påföljden i domen?
– Fullt rimlig och korrekt, säger Jonas Myrdal.

 


Dela sidan:
Skriv ut: