Professorn hade på microbloggen Twitter skrivit att en namngiven person var ”vidrig”, ”avskyvärd” och en ”plåga”.
Enligt JO-beslutet hade professorn twittrat i egenskap av privatperson och det fanns heller inga länkar till universitets hemsida.
Professorns chef, en dekan vid Lunds universitet, kommenterade händelsen i tidningen Sydsvenskan. Han sa att professorns inlägg var ”mycket olyckliga” och att de ”skadade” universitetet.
Han sa också att universitetet inte får associeras med ”sådant här”.
Dekanen var i intervjusammanhanget på väg att ta upp händelsen med professorn och sa till tidningen att mötet förhoppningsvis skulle leda fram till att universitetet och professorn skulle ”vara överens om att det aldrig upprepas”.
JO skriver:
”Jag har förståelse för att såväl X (professorn) som andra som läste artikeln kunde uppfatta dessa uttalanden som att företrädare för universitetet ansåg sig ha en rätt att ha åsikter om hur en medarbetare väljer att utnyttja sin yttrandefrihet. Uttalandena kan dessutom uppfattas som att universitetets företrädare ansåg sig ha en möjlighet att begränsa denna rättighet.”
Justitieombudsmannen anser att det funnits en uppenbar risk för att universitetsanställda kan ha uppfattat uttalandena som att det råder en mer begränsad yttrandefrihet för dem än det gör för andra medborgarna.
”Det är givetvis allvarligt och riskerar att leda till att de anställda inte vågar ge uttryck för sina åsikter. Av den anledningen vill jag understryka vikten av att företrädare för myndigheter inte uttalar sig på sätt som kan uppfattas som att myndigheten vill begränsa de anställdas yttrandefrihet.”
Foto: Johan Nilsson/TT
