Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Vi måste göra vårt yttersta för att få Putin lagförd i domstol”

Nyheter
Publicerad: 2023-01-20 14:04
Pontus Winther är juris doktor i internationell rätt och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Ryssland har medvetet navigerat mellan folkrättens regelverk för att minimera risken för att Vladimir Putin ska kunna hållas ansvarig inför en internationell domstol.
Det säger juris doktorn Pontus Winther, Försvarsmaktens folkrättsliga rådgivare och en av FOI:s experter på internationell rätt, som dock tror att vi ändå kan få se att Putin lagförs.
”Jag hoppas det. Världens track-record ser, trots allt, inte alltför mörk ut när det gäller att komma åt den här typen av ledare. Jag tycker att vi måste göra vårt yttersta för att det ska hända även i fallet med Vladimir Putin.”

Pontus Winther har en bakgrund som marinofficer och studierektor i militäroperativ juridik vid Försvarshögskolan. Nu forskar han vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om bland annat juridisk motståndskraft, alltså sårbarheter i vår öppna demokratiska lagstiftning som kan utnyttjas av främmande makt, och folkrättens regler för informationskrigföring.

Som officer med överstelöjtnants grad och specialist på internationell rätt har han följt Rysslands anfallskrig mot Ukraina i snart ett år. Trodde han då, den 24 februari förra året, att kriget skulle hålla på så här länge?

– Det var svårt att göra den bedömningen just då men helt överraskande är det inte. Att starta krig är relativt enkelt. Att avsluta dem har ofta visat sig vara mycket svårare.

– Däremot är det både förvånande och beklämmande att det överhuvudtaget rasar ett krig i Europa år 2023. Det var det nog inte många som trodde före den 24 februari förra året.

Hur reagerade du själv som folkrättsjurist på Rysslands invasion av Ukraina?

– Jag funderade givetvis på hur de handlingar som Ryssland vidtog skulle klassificeras folkrättsligt. För en gång skull var det ganska enkelt: detta var en klassisk militär invasion och därmed ett väpnat angrepp mot ett annat land, någonting som tydligt föll inom ramen för vad som är en överträdelse av FN-stadgan. Men man ska samtidigt komma ihåg att Rysslands aggression mot Ukraina har pågått ända sedan den illegala annekteringen av Krim 2014.

Foto: Rodrigo Abd/TT

– Dessutom frågade jag mig hur Ukraina skulle svara på denna aggression utifrån ett folkrättsligt perspektiv. Ukraina har enligt artikel 51 i FN-stadgan rätt att vidta självförsvarsåtgärder, antingen individuellt eller kollektivt tillsammans med andra stater. Men hur skulle dessa åtgärder komma att se ut och hur länge skulle Ukraina klara av att hålla emot?

Vad innebär den ryska aggressionen när det gäller ett personligt ansvar?

– Även om det i detta fall, i folkrättslig mening, är en stat som använder våld mot en annan stat så kan en aggressionshandling också ha en straffrättslig dimension för personer som är i ledande ställning i den staten som utför aggressionshandlingen.

– I detta sammanhang brukar man ofta hänvisa till ICC:s (Internationella brottmålsdomstolen, reds. anm.) stadga och de ändringar som ha gjorts till denna, de så kallade Kampala-ändringarna.

– Enligt de bestämmelserna är det den person som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande – och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling – som kan hållas straffrättsligt ansvarig för aggressionsbrott.

Vem har rätt att lagföra en sådan person?

– I folkrättslig mening anser de flesta att aggressionsbrott är ett internationellt brott som alla stater har domsrätt över.

– Normalt sett uppställs också krav i nationella rättsordningar på att den misstänkta personen befinner sig på statens territorium eller att det på något annat sätt finns en relevant koppling mellan personen och staten i fråga, men just det är i grunden en nationell fråga och inte en folkrättslig.

Foto: Peter Dejong/TT

Vad gäller beträffande Internationell brottmålsdomstolen, ICC?

– Även ICC kan ha domsrätt i en situation som den här. Inledningsvis krävs givetvis att den aktuella staten är bunden av ICC:s stadga, inklusive relevanta ändringar.

– ICC har generellt sett domsrätt över brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott, men denna domsrätt är i första hand tänkt att komplettera, inte ersätta, staters domsrätt. Den omfattar dessutom endast de mest allvarliga brotten.

Hur förhåller sig Ryssland och Ukraina till ICC:s stadga?

– Ukraina är i grunden inte part till ICC:s stadga, och därmed inte heller bunden av den. Det är inte heller Ryssland.

– Men redan 2015 inkom Ukraina med en särskild deklaration om att landet ändå accepterar ICC:s domsrätt över alla handlingar som har skett på Ukrainsk territorium från 2014 och framåt. Men detta medgivande kan formellt sett inte omfatta aggressionsbrott.

– ICC har därför domsrätt avseende exempelvis krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten på ukrainskt territorium, men inte avseende aggressionsbrott.

Skulle Vladimir Putin kunna ställas till ansvar i någon domstol?

– Frågan är komplicerad. Putin har straffrättslig immunitet gentemot andra stater så länge han är Rysslands statsöverhuvud. Det har han förvisso inte i förhållande till ICC. Men ICC har alltså inte domsrätt avseende aggressionsbrott i den aktuella situationen.

– Då får man undersöka om han kan hållas ansvarig för andra relevanta brott, som till exempel krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten.

Vladimir Putin. Foto: TT

Kan du utveckla det?

– Det verkar just nu, å ena sidan, svårt att finna en rättslig grund för att hålla Putin ansvarig för aggressionsbrott. Putins ansvar för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten förutsätter, å andra sidan, att han straffrättsligt kan knytas till sådana gärningar i Ukraina, med de utmaningar i bevishänseende som det innebär.

– Detta innebär i och för sig inte att Putin personligen har befunnit sig på ukrainsk mark. Det kan räcka med att han till exempel har beordrat handlingarna.

– En annan väg skulle ha kunnat vara att FN:s säkerhetsråd hänskjuter situationen till ICC, men i praktiken är detta uteslutet eftersom Ryssland är en av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som har vetorätt.

Hur mycket spelar den internationella storpolitiken in i sådana här situationer?

– Det finns en anledning till att det inte finns helt tydliga svar på vad som kommer att hända i de här frågorna.

– Det finns ofta mycket realpolitik inblandad, och det är långt ifrån alltid som det enbart är de rättsliga gränserna som dikterar staters handlande.

Kommer vi någonsin att få se någon hög företrädare för Ryssland, till exempel Putin, lagföras hos till exempel ICC eller i någon annan domstol?

– Jag hoppas det. Världens track-record ser, trots allt, inte alltför mörk ut när det gäller att komma åt den här typen av ledare, åtminstone så småningom.

– Charles Taylor, Radovan Karadžić, Slobodan Milošević, Biljana Plavšić… Listan kan göras lång på ledare som faktiskt har ställts inför rätta för internationella brott av den typ som kan komma i fråga här.

– Jag tycker att vi måste göra vårt yttersta för att det ska hända även i fallet med Vladimir Putin och övriga ryska ledare och att vi inte får sluta hoppas i det avseendet.

Foto: Ted S Warren/TT

Tror du att en sådan som Putin för egen del funderar på risken för att han grips och får tillbringa resten av sitt liv i fängelse?

– Det tror jag. Den här juridiken är han väl införstådd med och han har rimligtvis övervägt och funderat på de möjliga rättsliga konsekvenserna av sina handlingar.

– Detta syns inte minst på att många av de rättsliga åtgärder som Ryssland har vidtagit, eller inte vidtagit, till exempel att inte ratificera Romstadgan (ICC:s stadga, reds. anm.) har haft till syfte att minimera risken för att straffrättsligt ansvar ska kunna utkrävas, bland annat för sådana som Putin och Lavrov.

Kommer Putin någonsin att kunna resa någonstans i världen efter detta?

– Hans möjligheter är nog starkt begränsade. Förvisso har han straffrättslig immunitet i förhållande till andra stater så länge han är president. Men reser han någonstans efter det riskerar han att antingen ställas inför rätta i den stat där han befinner sig eller att överlämnas till ICC eller någon internationell tribunal som upprättats särskilt för detta ändamål.

– Frågan om exakt hur ett överlämnande av ett statsöverhuvud ska gå till är dock rättsligt komplicerad och fortfarande något oklar.

– Det är dock värt att nämna att frågan om hur personer som är misstänkta för brott i samband med den ryska aggressionshandlingen mot Ukraina, inklusive Vladimir Putin och andra ryska ledare, diskuteras flitigt just nu.

Det låter som om det finns en del oklarheter att reda ut…

– Som synes finns det många och svåra rättsliga frågor att ta hänsyn till, bland dem immunitetsfrågan och frågan om huruvida, och i så fall hur, det går att upprätta en internationell tribunal eller en hybridtribunal för den här situationen.

Foto: Louis Lozano/TT

– För framtida internationella relationer är det dock viktigt att allvarliga överträdelser av folkrätten, inklusive internationella brott, inte kan begås utan att rättsligt ansvar utkrävs.

Vi lämnar Rysslands krig mot Ukraina. Vad forskar en folkrättsjurist vid FOI om?

– Jag forskar mest om militär vålds- och tvångsutövning och om informationspåverkansoperationer.

– Forskningen utgår framför allt ifrån den internationella humanitära rätten, som är en del av det som brukar kallas kriget lagar, FN-stadgans folkrätt, internationell straffrätt och mänskliga rättigheter.

Informationspåverkansoperationer… Förklara!

– En stor del av min forskning handlar om juridiken kring militär informationspåverkan, med andra ord kommunikation inom ramen för väpnade konflikter som syftar till att påverka hur motståndaren eller civilbefolkningen agerar eller uppfattar saker.

– Men jag forskar också på frågor som vad svenska myndigheter får göra för att möta främmande informationspåverkan i fredstid.

Vad har du kommit fram till i din forskning?

– Man kan kanske tro att den internationella humanitära rätten bara innehåller bestämmelser om militär våldsanvändning, men den innehåller också väldigt många bestämmelser om den här typen av informationskrigföring.

– Eftersom ingen tidigare hade gått till botten med frågan så bestämde jag mig för att i min avhandling definiera det rättsliga handlingsutrymmet för informationspåverkan i väpnad konflikt.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kan du ge något exempel?

– Jag har framförallt utrett vilka rättsliga möjligheter och begränsningar som finns när det gäller att genomföra informationspåverkan mot civilbefolkningen. Men jag har också undersökt om enbart kommunikation kan trigga tillämpligheten av den internationella humanitära rätten.

– Jag har också analyserat hur de rättsliga förutsättningarna ser ut när det gäller informationspåverkan mot befolkning på ockuperat territorium och om det finns några begränsningar för en part i en väpnad konflikt att rikta informationsoperationer mot den egna befolkningen.

Vad skulle kunna hända om en stat gör det?

– Det kan få långtgående konsekvenser för civilbefolkningen. Antag att en stat som är part i en väpnad konflikt genomför en informationskampanj som riktar sig till sin egen civilbefolkning.

– Antag att den kampanjen går ut på att uppmana civilbefolkningen att bidra med underrättelseinformation om var motpartens förband befinner sig genom att använda en viss mobilapp. Vad tror du att det kan få för folkrättsliga konsekvenser?

Att de som använder appen blir legitima militära mål…

– Ja, så kan det bli. Och inte för att deras underrättelsestöd gör dem till kombattanter utan för att de i egenskap av civila utgör ett militärt hot som en del av partens underrättelsekedja.

– Ett sådant underrättelsestöd kan under vissa förutsättningar utgöra så kallat direkt deltagande i fientligheterna. Civila som direkt deltar i fientligheterna får försättas ur stridbart skick – alltså såras, dödas eller tas tillfånga – av motståndaren under samma förutsättningar som kombattanter så länge som deltagandet pågår.

Foto: Stian Lysberg Solum/TT

– Civila som deltar direkt i fientligheterna förlorar alltså sitt skydd som civila så länge de ägnar sig åt ett sådant underrättelsestöd samtidigt som de inte får det folkrättsliga skyddet av krigsfångestatus som kombattanter har om de blir tillfångatagna. De kan därmed ställas inför rätta av motparten för sitt deltagande.

Är det alltså förbjudet med en sådan uppmaning till den egna befolkningen?

– Nej, det finns inget generellt förbud för en part att uppmana civilbefolkningen att direkt delta i fientligheterna på det här viset. Däremot kan det, som synes, få folkrättsliga konsekvenser som kan vara väl värda att åtminstone känna till innan man fattar ett sådant beslut.

– Det är också värt att notera att det i vart fall är förbjudet att rikta sådana här uppmaningar till barn.

– Sådana här folkrättsliga konsekvenser upptäcker man ofta inte förrän man  noggrant har analyserat de rättsliga konsekvenserna av att agera på ett visst sätt med hjälp av informationsoperationer.

Är det här ett nytt område inom folkrätten?

– Påverkanskampanjer i sig är ingenting nytt, men det är ett område som har fått en mycket större betydelse på senare tid. Se bara i Ukraina vilken central roll informationskriget spelar.

– Reglerna i krigets lagar är inte heller nya. Vi måste däremot lära oss att tillämpa dem i den moderna krigföringen eftersom informationspåverkan har blivit en allt viktigare del av krigföringen.

– Vi måste med andra ord känna till de rättsliga förutsättningarna så att vi kan möta och hantera informationskriget på ett både effektivt och rättssäkert sätt.

Du forskar också kring hur sårbart Sverige kan vara utifrån sina egna lagar. Berätta.

– Vi brukar kalla det här området för juridisk motståndskraft.

– Forskningen handlar om att identifiera funktioner i vår nationella rättsordning och i den internationella rättsordningen som riskerar att göra oss sårbara för utnyttjande av främmande makt.

Foto: Eskil Andreasson/TT

Kan du ge exempel?

– Ett exempel är principen om den kommunala självstyrelsen som gjorde så att Karlshamns hamn kunde hyras ut till ryska Gazprom utan att kommunen behöver ta någon säkerhetspolitisk hänsyn.

– Ett annat är att svensk rätt inte reglerar utländska fastighetsköp i känsliga områden. Det har senast aktualiserats i fallet med en rysk oligarks hustru som äger en stor udde precis söder om Muskö där Försvarsmakten inrymmer en örlogsbas.

– Ett tredje exempel är regleringen kring Post- och telestyrelsens auktionering av 5G-lisenser för något år sedan. 5G-nätet har stor betydelse för bland annat totalförsvarskommunikationen. I sista stund ändrades bestämmelserna för att förhindra att anbudsgivare med kopplingar till främmande makt kunde erhålla en sådan licens.

Vad är dina slutsatser?

– Att vi måste bli bättre på att förstå den här typen av sårbarheter så att vi kan förhindra att de utnyttjas av aktörer med antagonistiska syften.

– Det är samtidigt viktigt att vi inte tummar på rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, goda intentioner om en fri marknad och andra grundläggande värden.

– Gör vi det har motståndaren på sätt och vis också nått sina mål.

Pontus Winther, FOI.
FAKTA – Pontus Winther, juris doktor i internationell rätt

Född: år 1971, Lund men uppväxt i Stockholm.

Yrkesofficer: år 1993, Marinens officershögskola.

Jur. kand: år 2000, Uppsala universitet.

Jur. dr: år 2019, Uppsala universitet.

Övrigt: Folkrättslig rådgivare till Försvarsmakten med överstelöjtnants grad. Tidigare marinofficer vid Försvarsmakten samt universitetsadjunkt och studierektor i militäroperativ juridik vid Försvarshögskolan.

Bor: Uppsala.

Familj: Hustrun Anna-Maria och två tonårsdöttrar.

Gör på fritiden: Seglar.

FAKTA – folkrätt, krigsförbrytelser etc.

Folkrätten består av regler och principer om hur stater och andra internationella aktörer ska agera och samarbeta.

Foto: Karl Melander/TT

Folkrätten består av internationella överenskommelser i form av skriftliga traktater och sedvanerätt baserad på rättsligt bindande statspraxis.

I folkrätten ingår bland annat grundläggande regler för internationell samvaro, mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt men också t. ex. havsrätt, internationell handelsrätt, internationell investeringsrätt och internationell miljörätt.

Folkrätten innehåller bland annat regler om statssuveränitet, territoriell integritet, förbud mot internationell våldsanvändning och förbud mot inblandning i andra staters angelägenheter.

Folkrätten innehåller också regler om ansvar för stater för folkrättsöverträdelser samt straffrättsligt ansvarsutkrävande av individer för internationella brott som aggressionsbrott, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Sverige har ratificerat 1949 års Genèvekonventioner med tilläggsprotokoll. Det innebär att Sverige har förpliktat sig att utreda och döma personer som har begått handlingar som definieras som ”svåra överträdelser”. En svår överträdelse benämns i svensk straffrätt för krigsförbrytelse.

Foto: Peter Dejong/TT

Den som begått en grov krigsförbrytelse kan dömas till upp till livstids fängelse i svensk domstol.

En person som vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är misstänkt för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller aggressionsbrott och som uppehåller sig i Sverige får överlämnas till domstolen efter beslut av regeringen.


Dela sidan:
Skriv ut:
Annons