Från och med nästa år ska patientnämnderna tillsammans med vårdgivarna utgöra den ”första linjen” när patienter vill klaga på sjukvården. Det är innebörden av det helt nya klagomålssystemet som på regeringens initiativ införs inom vården i januari 2018.
Riskerar missa viktig kunskap
Men det kommer att innebära ett ”parallellt” system där viktig kunskap faller mellan stolarna. ”Vissa klagomål kommer att hamna hos vårdgivarna, andra hos patientnämnderna”, skriver David Josefsson (m), ordförande i Västra Patientnämnden, i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Enbart vända sig till vården
I dag finns flera instanser dit missnöjda patienter kan vända sig, såsom vårdgivarna, landstingens och regionernas patientnämnder, patientförsäkringen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som är tillsynsmyndighet.
Men från och med januari 2018 ska alltså patienterna i första hand vända sig enbart till sin vårdgivare. Samtidigt blir patientnämndernas huvuduppgift att ”stödja patienter med att få sina klagomål besvarade av vårdgivarna samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet”.
Oberoende part behövs
Josefsson pekar på att patientnämnderna ”fyller en viktig funktion som en oberoende part” som ”minskar tröskeln för att föra fram sitt ärende”.
”Samtidigt får vårdgivarna återkoppling och kan dra lärdom av patientens berättelse”, skriver Josefsson.
Svårt att analysera klagomål
Den nya lagen kommer enligt Josefsson att göra det svårt ”att dra slutsatser utifrån hela de data som finns tillgängliga”.
Om det inte tydliggörs hur klagomålen ska hanteras ”kommer vi missa mycket av den kunskap som man få av att på ett övergripande plan analysera klagomål”, skriver Josefsson.
