Kristdemokraternas medverkan i Pridefestivalen har väckt reaktioner, inte minst inom de egna leden. Riksdagsledamoten Annelie Enochson har kritiserat Stockholmsavdelningen för ”dåligt omdöme”, och enligt Tuve Skånberg är Pride lika förenligt med partiets politik som Vänsterpartiets första maj-tåg.
”Närvaro på Pride är ett sätt att mötas”
– Vi har fått en del kommentarer, säger Caroline Szyber, riksdagsledamot och partiets rättspolitiska talesperson.
– Närvaro på Pride är ett sätt att mötas och kommunicera. För oss handlar det om att våga vara lyhörda, öppna och svara på frågor. Vi ska naturligtvis stå för våra åsikter men också berätta om den debatt som finns i partiet. Pride är en stor välplanerad festival och jag gillar verkligen årets tema som är öppenhet, säger Szyber.
På lördagkvällen tog Szyber, Slottner och Kolsjö emot Regnbågspriset för deras engagemang i frågor om HBT-personers rättigheter. Under veckan har de svarat på frågor i kungsträdgården, arrangerat ett seminarium om HBT-flyktingar och medverkat i en paneldebatt om HBT-politik.
– HBT-flyktingar har ofta haft svårt att få asyl i Sverige. År 2006 förtydligades utlänningslagen vad gäller rätten att få asyl på grund av sexuell läggning, men trots detta nekas fortfarande HBT-personer skydd i Sverige, berättar Szyber.
– Nu har Migrationsverket satsat på att utbilda sin personal i normkritik och gjort ett förtydligande om hur regelverket ska tolkas. Man kan fråga sig om detta räcker och om den som flyr till Sverige på grund av sin sexuella läggning kan räkna med att få skydd.
KD vill behålla steriliseringskravet
Kravet på sterilisering vid könsbyten har fått mycket uppmärksamhet under veckan. Det är också en fråga som, liksom deltagandet i festivalen, splittrar partiet.
Enligt lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall krävs att den som vill byta kön är myndig, svensk medborgare, ogift och kliniskt steril. I förarbetena från 1972 konstateras att ingreppen inte är riskfria, men enligt utredaren vägde intresset av att helt utesluta graviditeter och att undvika förvirring i släktskapsförhållandena tyngre.
Barn- och äldreminister Maria Larsson anser att det inte rör sig om tvång eftersom beslutet att byta kön är frivilligt. Caroline Szyber menar dock att kravet står i strid med regeringsformens förbud mot kroppsliga ingrepp.
– Så länge staten sanktionerat något så är det tvång. Kristdemokraterna ska stå upp för alla människors rättigheter och att alla är okränkbara.
– Många, däribland jag, kopplar ihop tvångssterilisering med en politik som pågick efter andra världskriget. Steriliseringslagarna som Sverige då hade ledde till att ca 63 000 människor steriliserades mot sin vilja, säger Caroline Szyber.
Tidigare i år motionerade de för att partiet skulle verka för att avskaffa steriliseringskravet. Förslaget ner vid rikstinget i juli. Alla partier utom Sverigedemokraterna vill avskaffa kravet, och under veckan som gick flaggade riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP) för att lagen kan komma att rivas upp redan i höst.
Hur kan lagstiftaren förbättra HBT-personers rättigheter?
– Det största problemet är att få en tydlig lagstiftning som sedan fungerar i verkligheten. Det får inte bara bli fina ord på ett papper som sedan feltolkas av myndigheter till exempel på grund av okunskap, säger Szyber.
– Ett konkret exempel är att alla riksdagspartier enades 2006 om att ge dem som blir förföljda på grund av sexuell läggning och kön möjlighet att få asyl enligt Genevekonventionen. Riksdagen förtydligade att även transpersoner bör kunna få asyl på grund av kön, alltså att man ska kunna tolka kön både biologiskt och socialt.
Vilka brister finns i lagstiftningen idag?
– I asylfrågan är det är dags att vi bestämmer oss. Antingen så är lagen otillräcklig och då får den göras om eller så är Migrationsverkets och Migrationsdomstolens tolkning för snäv och då måste tolkningen göras om. Alla kan inte skylla på varandra, säger Szyber.
– Fokus ligger på att vi måste få en praxis där folk får skydd. Idag är det lite som ett lotteri och så får det inte gå till när det gäller människor. Ingen dom finns från överdomstolen som rör HBT-personer. Förföljelsebegreppet måste ses över, då det finns tydliga bedömningsbrister.
Ska homosexuella ha rätt att adoptera?
– Vi hade frågan uppe på vårt riksting. Partistyrelsens förslag vann med 147 röster mot 117. Jag tycker att det största problemet är att vi hänvisar till remissvar från myndigheter som sedan flera år ändrat sig och att det hade varit en styrka att bifalla den motion som lades. Den innebär nämligen att partistyrelsen skulle ges i uppdrag att utvärdera partiets politik på adoptionsområdet i förhållande till den nya forskning som kommit på området.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Foto: Cassandra Hindström
