”Vi flyttade inte professorsporträtten för att förneka eller revidera Juridicums historia”

Fakultetens beslut att Fakultetsrummet och Rättegångssalen skulle utsmyckas med nya konstverk har bemötts med många positiva reaktioner och kommentarer. Det har också väckt en del kritik i sociala medier och även på ett par ledarsidor. Bland annat påstods att omplaceringen av porträtten skulle vara ett försök att ändra historien eller ”radera ut” professorer som gjort betydande insatser.

Det fanns flera skäl att byta ut porträtten och bysterna i Fakultetsrummet och Rättegångssalen, men de innefattade inte historierevisionism eller någon önskan att ”radera ut” tidigare kolleger. Verken varken skapade eller återgav fakultetens historia på ett relevant sätt, och de uttryckte inte heller vad fakulteten är eller vill vara idag.

Kritikerna har missat att det i informationen om beslutet (som lades ut på Juridiska institutionens hemsida i början av juli) tydligt angavs att tavlorna på fakultetens första professorer (sex av totalt 13 porträtt) hängs upp på annan plats på institutionen. Där blir de inte mindre synliga än tidigare, men de syns i ett lämpligare sammanhang. Övriga tavlor placeras på kollegers rum om de så önskar (några har gjort det) eller magasineras. Naturligtvis kastas eller förstörs inga porträtt eller byster.

Bortsett från de porträtt som visade fakultetens första professorer, var det närmast en slump vilka av tidigare professorers porträtt som kom att hängas upp i de båda rummen. Porträttsamlingen var således inte kopplad till hur framstående personerna var i förhållande till andra kolleger. Traditionen med målningar ersattes under en tid med fotografier, men även den traditionen upphörde och fotografierna är sedan länge nedtagna. Vi gör inte heller några nya porträtt eller byster.

Det fanns även estetiska skäl till förändringen. Porträtten passade inte in i universitetets arkitektur (Södra huset planerades på 1960-talet och färdigställdes i början av 1970-talet). Den nya konsten i Fakultetsrummet och Rättegångssalen passar bättre arkitektoniskt och återkopplar bättre till den anda som alltid präglat fakulteten och som är sprungen ur en fritänkande Stockholms högskola.

Juridiska fakulteten i Stockholm har en spännande och verkningsfull historia. Fakulteten skäms inte för sig och vill inte dölja något i denna historia. Fakulteten har haft många framstående kolleger. Vi visar dem respekt främst genom att referera till dem, bygga vidare på deras forskningsinsatser, och kritisera dem i vår forskning. Så skedde till exempel i fakultetens jubileumsskrift 2007.

Oavsett tidigare kollegers bedrifter och förmågor förblir det viktigare att vi erbjuder inspirerande sammanträdesrum och undervisningssalar där alla på fakulteten – såväl anställda som studenter – kan känna sig delaktiga och inkluderade, än att vi visar porträtt på ett litet urval tidigare kolleger på väggarna.

Därför ändrade vi dessa båda rum. Utan att förneka eller revidera fakultetens historia.