”Vi betalar nio miljarder i stämpelskatt – ändå kvarstår risken för lagfartskapning”

DEBATT – Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund

I höst har det största försöket till lagfartskapning någonsin i Sverige blivit känt. Kaparen försökte ta över lagfarterna till 13 småhus.

Det är dessvärre enkelt att få lagfart på någon annans hus, då det enda som krävs är att fylla i ett köpekontrakt samt skriva under handlingen och skicka in den till Lantmäteriet.

Lyckligtvis förefaller försöken genom lyckliga omständigheter inte ha medfört fullbordade kapningar. Men nog borde vi som medborgare kunna kräva ett säkrare lagfartssystem – när staten inkasserar cirka nio miljarder kronor om året i stämpelskatt.

Det innebär allvarliga konsekvenser att bli utsatt för lagfartskapning. När en kapare väl har tagit över fastigheten, måste den rätte ägaren

• fråga sitt försäkringsbolag om villahemförsäkringens rättsskydd kan utnyttjas för att täcka rättegångskostnaderna,

• anlita advokat,

• processa för att få tillbaka lagfarten,

• tala med sin bank,

• polisanmäla bedrägeriet,

• bevisa för Skatteverket att fastigheten inte har sålts och att någon vinst därför inte ska deklareras,

• kontakta kronofogdemyndigheten för att avvärja eventuella försök till utmätning.

Efter att Villaägarna lyfte frågan fattade regeringen år 2010 beslut om att Lantmäteriet ska skicka ut en underrättelse till ”säljaren” om att någon annan person har fått lagfart på fastigheten. Förvisso är det bättre än att ingen underrättelse alls skickas ut – som det var tidigare – men något egentligt skäl att vänta med att posta underrättelsen finns inte, särskilt med tanke på de långtgående konsekvenser som lagfartskapning kan medföra för dem som drabbas.

Det bästa vore om underrättelsen skickades ut redan när en ansökan om lagfart kommer in till Lantmäteriet. Då kan den som blir utsatt för lagfartskapning hinna kontakta Lantmäteriet redan innan Lantmäteriet har fattat beslut om att flytta över lagfarten till kaparen. Därmed behöver den som blir utsatt för lagfartskapning inte överklaga lagfartsbeslutet och slipper all den oro som det kan föra med sig att ha blivit av med lagfarten.

Varför man ska vänta med att posta underrättelsen till dess att beslut i lagfartsärendet har meddelats är obegripligt.

Det borde även gå att e-postprenumerera hos Lantmäteriet på ansökningar om lagfart för en viss fastighet. Då får man reda på lagfartskapningen även om bedragaren vittjar brevlådan. Likaså kan man direkt se om någon försöker kapa till exempel en äldre släktings fastighet.

I och med att Bolagsverket har en sådan e-postprenumerationstjänst för förändringar av bolagsstyrelser etc, borde det vara fullt möjligt att ha en motsvarande prenumerationstjänst för ansökningar om lagfart hos Lantmäteriet.

Villaägarnas Riksförbund anser att snabbare underrättelser till ”säljaren” om att någon annan har fått lagfart på fastigheten samt e-postprenumeration på lagfartsförändringar är billiga och enkla åtgärder som förbättrar lagfartssystemet. Förbundet har därför lämnat in ett förslag om detta till Justitiedepartementet.