Rúna í Baianstovu är universitetslektor i socialt arbete vid Örebro universitet och vill i sin nyutkomna bok ”Heder” nyansera bilden av hedersrelaterat våld.
– Jag försöker visa i boken att vi behöver förstå hedersrelaterat våld och förtryck som en existerande social sammanhållningsform. Samtidigt måste vi vara noga med att inte skapa inflation i begreppet, säger hon i en presskommentar.
Hanteras varsamt
Enligt Rúna í Baianstovu får begreppen hedersrelaterat våld och förtryck inte användas för att beskriva alla typer av våldsutövning och maktrelationer. Svårigheten ligger i att kunna urskilja en vålds- eller förtryckssituation utan att skapa rasistiska stereotyper om människors seder och bruk.
– När vi använder begreppet godtyckligt får det en rasistisk slagsida. Konsten är att ge människor som drabbas den hjälp de behöver och att inte agera kategoriskt och rasistiskt. Det är lättare sagt än gjort.
Omfattande insatser
Hur utbrett hedersrelaterat våld i Sverige är omöjligt att svara på. Problemet är enligt författaren själva definitionen av ordet hedersrelaterat.
– I ett svenskt perspektiv tenderar problematiken att öka. I samhället görs relativt omfattande insatser på individuell nivå. Man satsar exempelvis på att stödja flickor och informera om ungdomars rättigheter. Men frågan är om det räcker, säger Rúna í Baianstovu.
Angripa med integration
Enligt Rúna í Baianstovus måste hedersrelaterat våld och förtryck angripas både på individnivå och på organisations- och samhällsnivå. Man måste också fortsätta att aktivt arbeta med integration.
– För att motverka hederskulturer måste vi föra en jämlikhets- och fördelningspolitik. I dag skapar vi segregationsmönster som är gynnsamma för hederskultur i det svenska samhället. Det är de tankarna jag försöker väcka i boken och det är något vi måste studera vidare.
