Fredrik Wersäll har tillsammans med sin företrädare som hovrättspresidnet och den före detta justitiekanslern Johan Hirschfeldt granskat frågan om Svenska Akademiens stadgar med anledning av den kris som Akademien befinner sig mitt i.
– Vår analys är att när Gustaf III inrättade Svenska Akademien 1786 så var det en förlängning av kungamakten som den såg ut på den tiden, säger Fredrik Wersäll, till Dagens Juridiks systerpublikation Legally Yours.
– Han gav sig själv och sina efterträdare inflytande över Akademien genom att han ställde sig själv som dess beskyddare och bland annat behöll rätten att säga nej till inval av ledamöter.
– Däremot står det ingenting i stadgarna om formerna för att ändra dem. Det tolkar både jag och Johan som att avsikten i vart fall inte var att ge akademien själv möjlighet att ändra stadgarna. Och om det inte var kungen som skulle ha den möjligheten, vem skulle det då vara?
– Jag kan inte se att de finns någon åtgärd sedan 1786 som skulle inneburit att regeringen skulle ha fått den här makten – det har den heller aldrig gjort anspråk på. Det inflytande som kungen hade 1786 i det här avseendet, det bör kungen fortfarande ha kvar.
Du har sagt att det kan ta tid innan nya stadgar är på plats. Hur ser processen ut?
– Det är alldeles uppenbart att man snabbt måste skapa förutsättningar för en rekonstruktion av Akademien eftersom så många ledamöter har avträtt och att det krävs tolv ledamöter för inval av nya.
– Mer finkalibrerade förändringar av stadgarna kommer att ta längre tid. Om man ska göra något så måste det troligen ske i olika steg. Det kan hända saker de närmaste dagarna som kan påverka detta.
Vad är en rimlig tidsplan för rekonstruktionen? Före eller efter sommaren?
– Jag pratar inte om någon tidsram över huvud taget eftersom jag inte har den överblicken. Och jag är ännu inte en del av hovet, jag tillträder som riksmarskalk i september. Den här analysen av stadgarna är ju också initierad av kungen, jag är bara rådgivare.
Fredrik Wersäll pekar på att en institution som haft oförändrade stadgar sedan 1786 ”har en betydande grad av kontinuitet i sin verksamhet”.
Befarar du att de inte kommer att rivstarta en implementering av eventuella förändringar?
– Det vill jag ogärna spekulera om. Akademien har ett mycket stort oberoende och en autonomi som måste värnas. Vare sig jag själv, kungen eller någon annan har ambitionen att styra akademiens inre arbete. Det är de yttre formerna vi talat om.
Hovets informationschef har sagt i media att det finns behov av större juridisk kompetens i Svenska Akademien. Håller du mer?
– Den frågan har inte ingått i min rådgivande roll. Jag passar på den.
Ditt namn har nämnts som möjlig ledamot i Akademien. Vad har du för kommentar till det?
– Haha… Det är ingenting som jag överhuvudtaget ska reflektera över. Jag passar på den frågan också
Idag lämnar Fredrik Wersäll posten som president i Svea hovrätt. Erbjudandet om att bli ny riksmarskalk kändes självklart att tacka ja till. Sedan flera år tillbaka har han haft mindre uppdrag för hovet, bland annat i den ceremoniella uppgiften som kabinettskammarherre.
– Jag är en ganska nyfiken person och blev glad över att få frågan. Jag känner ingen omedelbar längtan efter pension och såg erbjudandet som utomordentligt hedrande. Det ska bli spännande att göra något lite annorlunda efter 40 år i rättsväsendet.
Du blir den första juristen på posten sedan 1986. Vad betyder det?
– Det kan vara så att olika typer av kompetens efterfrågas vid olika tidpunkter. Nu verkar man ha kommit fram till att det vore bra med någon med min bakgrund. Och jag har förstått att det regelbundet dyker upp frågor om kungens ställning och andra konstitutionella ärenden som har att göra med statschefens roll. Det är kolossalt stimulerande att arbeta med sådana frågor.
Under flera år var Fredrik Wersäll ordförande för Pressens opinionsnämnd, PON.
Tycker du att mediernas bevakning av kungahuset är rimlig?
– Under tiden vid PON hade jag det här uppdraget som kabinettskammarherre vid sidan av, därför deltog jag inte i just de avgörandena. Av och till hade vi fällningar i sådana publiceringar.
– Jag tycker att delar av veckopressen har en granskning på personlig nivå som är lite för närgången för att det ska kännas riktigt bra. Men de stora etablerade nyhetsmedierna får man ändå säga hanterar kungafamiljen på ett hyggligt bra sätt även om det kan förekomma övertramp där också.
Läs en längre intervju med Fredrik Wersäll i Legally Yours
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
Peter Johansson
