DEBATT – av Lasse Reuterberg, nämndeman och ordförande i Södertörns Nämndemannaförening
Jag har under mina sju år som nämndeman mött ungefär tusen nämndemän. Jag har suttit i hundratals och åter hundratals rättegångar. Inte en enda gång har jag upplevt att någon nämndeman haft en politisk agenda.
Ändå är det nästan alltid samma bild som målas upp så fort debatten tar fart, att vi är partigängare, att vi tar order från våra partier och att hela systemet är genomsyrat av politisk lojalitet. Den bilden stämmer inte med vad jag sett.
Nämndemän ska vara lekmän, inte partidelegater. Det står både i lagen och i Domstolsverkets egna texter. Uppdraget är opolitiskt även om nomineringen går via partierna. Trots det kommer samma rubriker om och om igen. Nämndemän sover i rätten. Nämndemän har begått brott. Nämndemän röstade emot juristdomaren. Partiet kallade in ”sina” nämndemän efter en uppmärksammad dom.
Det finns ungefär 8 500 nämndemän i Sverige. De flesta tjänstgör 10–20 dagar om året och har samma röst som juristdomaren. Entlediganden sker varje år. Justitieministern har uppgett att 42 nämndemän entledigades på domstolarnas initiativ under 2023 och att 15 stängdes av. Dagens Juridik räknade till 25 fall under 2025 där nämndemän antingen entledigades, stängdes av eller själva lämnade efter att lämpligheten hade utretts.
De allra flesta av de fallen handlar inte om partipolitik. Det handlar om brott, om sömn i salen, om att man inte gått utbildningen, om egna efterforskningar i målet eller om olämpliga uttalanden. När Kaliber 2026 visade att 43 nämndemän och fem yrkesdomare hade begått brott under perioden 2021–2025 var det en granskning av laglydnad och kontroll, inte av politisk påverkan i salen.
Överläggningarna är hemliga. Därför går det sällan att bevisa hur någon egentligen röstade. Det som går att granska är offentliga uttalanden, hur partier agerar efter en dom och vilka beslut domstolarna själva fattar om jäv och olämplighet.
Under de senaste tio åren finns det ett fall där ett parti dokumenterat kontaktat nämndemän efter ett konkret domslut och där nämndemännen därefter lämnade sina uppdrag, den så kallade snippadomen i Hovrätten för Västra Sverige i februari 2023.
Två nämndemän som var nominerade av Socialdemokraterna deltog i den friande domen. S-distriktet i Göteborg tog sedan initiativ till ett möte som partiet själv beskrev som coachande samtal eller medlemsvård. Kort därefter begärde båda att bli entledigade.
Det är ett allvarligt exempel på otillbörlig påverkan. Men det är också ett ensamt sådant. Att bygga en stor systemreform på det enda tydligt belagda fallet under ett helt decennium är att blanda samman undantaget med regeln.
Den reform som oftast föreslås är att skrota partinomineringen och införa ett fritt ansökningssystem. Tanken är att den politiska stämpeln då försvinner. Jag tror att det i stället riskerar att göra politiken osynlig.
I dag går det i alla fall att se vilka partier som har nominerat vilka personer. Det går att granska om en domstol får en ensidig politisk profil. Det går att ställa krav på partierna när något går fel. I ett fritt ansökningssystem blir de politiska sympatierna och nätverken kvar, men de blir svårare att se och därmed svårare att granska.
Problemet är inte i första hand att nämndemän nomineras av partier. Problemet är att rekryteringen är för snäv, att utbildningen är för svag och att uppföljningen är för otydlig.
Höga krav på oss nämndemän måste följas av ett lika tydligt ansvar från partierna, domstolarna och staten. Det behövs bättre introduktion, fortlöpande utbildning, mentorskap och enkla, enhetliga rutiner för hur man anmäler och hanterar olämpligt uppträdande.
När det blåser är det sällan någon som ställer sig upp och försvarar den stora majoritet som sköter uppdraget ordentligt, dag efter dag. Det borde fler göra.
Vi nämndemän ska inte bli jurister. Vi ska helt enkelt bli bättre nämndemän.
