En VD på ett IT-företag dömdes för skattebrott efter att ha köpt exklusiva märkeskläder till företagets anställda. Hovrätten, som konstaterar att det rått osäkerhet kring hur sådana inköp ska hanteras skattemässigt, ogillar nu åtalet.
En tidigare VD på ett IT-företag dömdes i tingsrätten till villkorlig dom och dagsböter för skattebrott och försvårande av skattekontroll.
Mannen försåg sina anställda med förhållandevis dyra märkeskläder. Kläderna var enligt mannen arbetskläder som de anställda genom sina anställda var förbjudna att använda privat, men var enligt tingsrätten förmåner till de anställda – något som mannen måste insett eller åtminstone misstänkt.
Mot bakgrund av hur klädinköpen kontoförts och redovisats fann tingsrätten att mannen varit likgiltig inför att oriktiga uppgifter om plaggen lämnades och inför faran att skatt eller avgift felaktigt skulle undandras det allmänna i den utsträckning som angavs i åtalet.
Hovrätten konstaterar att det vid den aktuella tidpunkten rådde en osäkerhet kring om hur inköp av kläder till anställda skulle bedömas skattemässigt. Domstolen finner heller inte skäl att ifrågasätta att VD:n vid möte med företrädare från ett klädbolag fått uppgift om att upplägget i fåmansföretaget var förenligt med skattelagstiftningen.
Rätten godtar, bland annat mot denna bakgrund, mannens invändning och anser inte att han kan anses ha haft likgiltighetsuppsåt. Då mannen inte heller anses ha förfarit grovt oaktsamt ogillas åtalet nu i sin helhet.
