Nästan 177 000 barn i Sverige växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden, men det finns stora skillnader mellan olika kommuner. I Lomma är det färre än ett av sextio barn, i Ljusnarsberg ett av fyra.
– Vi vill lyfta fram en osynlig grupp och visa att det finns många barn i landet som lever i ekonomisk utsatthet, säger Tina Häggmark på Kronofogden.
I början av juni levde cirka 177 000 barn i familjer där minst en förälder hade skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden, en minskning med tre procent jämfört med samma tid förra året.
– Det är förstås glädjande, säger Tina Häggmark. Men vi befarar att den positiva trenden kan vända till det sämre. Hittills har pandemin främst drabbat människor med små ekonomiska marginaler, varav många redan hade skulder hos Kronofogden. Tyvärr pekar andra undersökningar vi har gjort på att många barnfamiljer får allt svårare att klara sina utgifter.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Skillnader i städer och län
Det nationella genomsnittet döljer stora skillnader: i skånska Lomma är det färre än ett barn av sextio, medan det i Ljusnarsberg i Örebro är ett barn av fyra.
På länsnivå är skillnaderna inte lika stora, men Södermanland har ändå dubbelt så hög andel barn i familjer med skulder som Västerbotten.
– De stora geografiska skillnaderna är kopplade till hur samhället ser ut i stort. Där det finns många som har skulder hos Kronofogden, finns också många barn i skuldsatta familjer. Faktorer som arbetslöshet, medelinkomst och utbildningsnivå påverkar, säger Tina Häggmark.
Sommaren extra jobbig för barnen
Sommaren är ofta en jobbig tid för barn som växer upp i familjer som har svårt att få pengarna att räcka till. Kompisarna hittar på aktiviteter som kostar pengar medan de själva inte har råd att följa med. Då är det lätt att få känslan av att man är den enda som inte gör något roligt på sommarlovet.
– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, säger Tina Häggmark.
Kronofogden och Bris samarbetar för att stötta barn som är oroliga över familjens ekonomi. Samarbetet handlar till största del om att sprida information till barn om att de inte är ensamma om sin situation, att det inte är deras fel och att det alltid finns någon att prata med om hur livet är just nu.
