”This move represents the future of legal services. It is a game-changer, providing both the key elements required for market dominance – accessibility and visibility. It provides everything the Legal Services Act was hoped to provide without the perceived negatives – accessible, consumer friendly legal services but with the actual legal work being done by expert, leading local firms and not unqualified staff in a remote call centre.”
Vd:n på “QualitySolicitors”, Craig Holt, i Legal Week 7 april 2011 inför samarbetet med bok- och tidskriftshandeln “WHSmith” genom vilket advokatbyrån kommer att kunna tillhandahålla enklare juridisk rådgivning vid 500 försäljningsställen.
Det är uppenbart att vår bransch genomgår en förändring mot större enheter, ökad specialisering, effektivare kunskapshantering och professionell administration av stödfunktioner som IT, marknadsföring, personal, ekonomi etc. Det är dock lika uppenbart att advokatverksamhet, mer än vad som är fallet inom andra konsultverksamheter, fortfarande bedrivs med fokus på advokaten som person och inte på byrån som en affärsdrivande enhet.
Fortfarande är den enskilde advokatens kvaliteter ett relativt starkt försäljningsargument i förhållande till advokatbyråns samlade kunskap och profil. Fortfarande har den enskilde delägaren ett relativt stort inflytande över verksamheten i förhållande till en företagsledning som försöker skapa ett så effektivt och lönsamt företag som möjligt.
Måste det vara så?
Å ena sidan kan vi inte bortse från den gode advokatens integritet, kreativitet och behov av utrymme för att kunna utföra ett fullgott arbete. Advokatens frihet att kunna vara den allmänna rådgivare och stöd till beslutfattande personer som riktigt bra advokater ofta är.
Å andra sidan kanske vi och våra tjänster inte är så märkvärdiga och så komplexa som vi tror. I alla händelser skulle stora delar av vårt tjänsteutbud kunna systematiseras och effektiviseras. En sådan utveckling kräver dock mer central styrning och mindre individuellt inflytande. Liksom andra konsulter måste även advokater vara beredda att offra en del av sin frihet om vi vill fortsätta tjäna mycket pengar på en konkurrensutsatt marknad. Den personliga målsättningen kan vara pengar, frihet eller något annat. Vad väljer vi? Vad väljer du?
Dagens ledande advokatbyråer har byggts av entreprenörer och har system som snarare fokuserar på individen och individuellt inflytande än på företaget och maximal lönsamhet. Eftersom det inte fanns några starka varumärken när dessa byråer startades har det varit de första generationernas personliga kompetens och individuella förmåga att skapa förtroende som varit avgörande för dessa byråers framgång och marknadsposition.
Idag, däremot, attraherar inte dessa byråer entreprenörer av samma sort som byggde byrån. Detta är sannolikt en av orsakerna till att äldre advokater upplevs som mer besvärliga än yngre generationen av de (stackars) verkställande personer som är satta att försöka styra verksamheten. Det är inte bara åldrandets rigiditet kontra ungdomlig flexibilitet som ger sig till känna. Det handlar också om att de äldre generationerna är ”egenföretagare” och som sådana ofta ”icke anställbara”, det vill säga, mer eller mindre oförmögna att underordna sig det normala företagets organisation och system.
De stora byråerna har betydande värden och attraktionskraft nedplöjda i sina varumärken. I detta skede borde skolade administratörer och professionella förvaltare ta över. Det behövs ingen Kamprad för att driva IKEA vidare. En ung Ingvar Kamprad skulle vantrivas på dagens IKEA. Entreprenörerna behövs för att hitta nya vägar och lansera nya koncept, inte för att förvalta redan upparbetad goodwill och en fungerande verksamhet.
De etablerade byråerna är således inte betjänta av ”fria” system för de kan och skall ändå inte attrahera entreprenörer. System som skapats av och för grundarna av byrån är kontraproduktiva i ett senare skede. Dagens delägare och anställda jurister vill i första hand arbeta på en byrå som ger en säker och stor inkomst kombinerat med glansen av ett välkänt och respekterat varumärke. Då krävs att byrån drivs som ett normalt bolag med professionella företagsledare och administratörer vid spakarna. En fortsättning med en ledning som har fokus på att hålla alla delägare på gott humör istället för på företagets bästa, leder sannolikt förr eller senare till undergång.
De ”fria” vikingarna hade inte en chans mot framväxande makter med central styrning och Polen var oförmöget att försvara sig mot svenskar, ryssar, österrikare och tyskar på grund av en kringskuren kung och vetorätten hos var och en av de 500 magnaterna i sejmen.
Nya ägare?
I detta perspektiv är lanseringen av möjligheten till externt ägande och inflytande över advokatbyråer i Storbritannien minst sagt intressant. Den nya lagstiftning som träder i kraft under hösten 2011 kommer att möjliggöra för andra än advokater att utveckla advokatrörelser. Projektet är politiskt och målsättningen är att får till stånd en ökad konkurrens, effektivisera utbudet av framförallt mindre komplicerade juridiska tjänster och på så sätt få ner priserna.
Om detta projekt blir framgångsrikt ser jag små möjligheter för advokatsamfund inom framförallt andra delar av EU att stå emot en implementering av liknande regler. Argumentet att externt ägande skulle kompromettera den fria advokatens integritet och hota advokatens speciella ställning, vilken utgör en av rättssystemens garantier för rättssäkerhet, riskerar att sköljas bort som en murken brygga i en höststorm. Och inte är hållfastheten i argumentet större efter interna debatter om möjligheten för advokater på samma byrå att företräda motstridiga intressen med hjälp av ”Chinese Walls” etc.
Även om den här uppluckringen av ägandereglerna för advokatverksamhet i första hand tar sikte på enklare juridiska tjänster till privatpersoner, kommer den också att omfatta affärsjuridiska byråer. Om externa intressenter ser orealiserade värden kommer vi med all sannolikhet att få se injektioner av externt kapital och externt ägande även i den här typen av advokatverksamhet.
Och kanske är detta lösningen även på frånvaron av möjligheten att realisera en advokatbyrås värde. Äldre generationers advokater som byggt upp starka varumärken kan sälja sina andelar. Nöjda med ett kvitto på sin förmåga i form av en check kan de vandra vidare mot pension eller nya yrkesmässiga utmaningar istället för att som nu klamra sig fast i en verksamhet som de kanske inte längre känner igen bara för att krama ut det sista ur sitt livsverk. Yngre generationer blir av med sina ”jättebromsar” (citat Bertil Hult) och kan leva tryggare i en verksamhet som drivs effektivt och professionellt av personer som är utbildade och fokuserade på att driva företag.
I en sådan ny värld kommer stora, effektiva och välkända advokatbyråer att hantera klienter och deras juridiska spörsmål på samma sätt som de stora konsultföretagen hanterar sina kunder och verksamheter idag. Skräddarsydda grupper av specialister som kan möta kundernas specifika behov. Välutvecklade mallbankar och rutiner för att hantera bulkuppdrag till låga kostnader men ändå med hög lönsamhet. Effektiva interna organisationer för administration och kunskapshantering. Personalvårds- och marknadsavdelningar ledda av specialister. Rapporteringssystem som garanterar att alla medarbetare presterar sitt yttersta och som säkerställer en hög och jämn lönsamhet.
Men…
Men om detta är vår framtid, kanske det ändå mitt i floden av effektivitet och företagstänkande finns kvar en liten sandrevel för den klassiske juridiske rådgivaren som står klienten nära i stort och smått och som kombinerar en bred juridisk erfarenhet med känsla och sunt förnuft.
Kanske den här typen av rådgivning skulle kunna ske i form av mindre ”fria” byråer, där ett kontors existens kan vara baserat på något annat än bara lönsamhet.
Kanske kommer det alltid att finnas en och annan advokat som ger blanka fan i budgetar, organisationsplaner och allt annat som begränsar hans eller hennes rätt att göra som han eller hon vill och tänka som han eller hon måste…
Dan Person
