Advokaten hade varit förordnad som offentlig försvarare i ett mål om försök till utpressning men entledigades från sitt uppdrag av Malmö tingsrätt, efter ansökan från åklagaren.
Advokaten anmäldes också till Advokatsamfundet.
Under polisutredningen hade det förekommit hemlig telefonavlyssning som legat till grund för misstankarna mot klienten – någonting som advokaten var ensam om att känna till. Hans klient satt dessutom häktad med restriktioner.
Enligt anmälan hade advokaten åsidosatt god advokatsed genom att – i samband med huvudförhandlingen i ett annat mål mot samma tilltalade man om penningförfalskning – sökt upp målsäganden som uppehöll sig i rättens lokaler i egenskap av åhörare. Advokaten skulle då ha tagit med målsäganden till ett av tingsrättens samtalsrum och där uppmanat denne att uppsöka polisutredarna, ta tillbaka sin anmälan mot advokatens klient, begära en utskrift av sin begäran och sedan ge denna till advokaten. Detta framgick av förhör med målsäganden.
Av förhöret framgår att advokaten vid samtalet med målsäganden avslöjat att det förekommit hemlig telefonavlyssning i ärendet och även lämnat uppgift om hur samtalet skulle tolkas.
Enligt åklagaren innebar advokatens agerande ”ett klart åsidosättande av försvararuppdraget, vilket kunnat påverka förundersökningen menligt”. Åklagaren ansåg att agerandet var oetiskt och framhöll att ha saknade förtroende för advokaten.
I sitt yttrande till Advokatsamfundets disciplinnämnd tillbakavisar advokaten åklagarens påståenden. Hans version av vad som hände framgår av Disciplinnämndens protokoll:
”Under en paus i förhandlingen uppvaktades A (advokaten) av klientens släktingar och vänner, som var upprörda och ville prata med honom. Samtidigt dök det upp en man som A inte sett tidigare under förhandlingen. Mannen verkade mycket angelägen om att få prata med A. Saken gällde klienten i det aktuella målet. Eftersom det var så mycket folk i rörelse utanför rättssalen bad A mannen att följa med honom in i ett ledigt samtalsrum. Först inne i detta rum förstod A vem mannen var, målsäganden i ärendet om försök till utpressning.”
Enligt advokaten inledde mannen samtalet med en uppmaning om att advokaten, till sin klient, skulle framföra att mannen inte förstod varför advokatens klient hade blivit misstänkt. Det var nämligen inte mannen som hade anmält honom.
”A förklarade för X (mannen) att klienten förnekade brott och hade lämnat ungefär samma uppgifter. X frågade varför klienten var häktad. A nämnde då att det sannolikt rörde sig om avlyssnade samtal som missuppfattats. A frågade också om man inte hade förordnat en advokat för X, vilket denne förnekade. A gav X rådet att prata med polisen igen. Något utöver detta förekom inte vid sammanträffandet.”
Tingsrätten har som skäl för beslutet om att entlediga advokaten angett att ”rätten inte haft någon möjlighet att bedöma huruvida A agerat på det sätt som åklagaren påstått men att tingsrätten med hänsyn till vikten av utredningens fortskridande funnit rimligt att enbart frågans uppkomst och den allvarlighet som den innefattade bort föranleda att A entledigades”.
Advokatsamfundets disciplinnämnd går nu på åklagarens linje och tilldelar advokaten en varning. Disciplinnämnden skriver:
”Av utredningen framgår att A kände till att misstankarna mot hans klient – som var häktad med restriktioner – grundade sig på uppgifter som hade framkommit vid hemlig telefonavlyssning. Genom att beröra frågan om hemlig telefonavlyssning vid samtalet med målsäganden och, om än i allmänna ordalag, därvid redogöra för klientens inställning till brottsmisstanken och vad denne uppgett, har A allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat”.
Advokaten ska också betala en straffavgift på 25 000 kronor.
Foto: DJ
