I februari 2008 begick en 23-årig man självmord genom att hänga sig med en lakansremsa på en toalett i häktet. När vårdarna upptäckte det hela skar de inte ner honom utan inväntade ambulanspersonal. De anlände omkring 14 minuter senare och skar då genast ner honom och påbörjade hjärt- och lungräddning, vilket resulterade i att mannen återfick hjärtrytm. Två dagar senare avled mannen till följd av syrebristbetingade skador som varit en följd av hängningen.
De tre vårdarna, en 39-åring, en 52-åring och en 60-åring, åtalades för tjänstefel. Samtliga förnekade brott även om 52-åringen och 39-åringen vitsordade att det hade ålegat dem att ta ner den intagne och inleda livsuppehållande åtgärder om det inte var uppenbart lönlöst, vilket bägge bedömt att det var.
Tingsrätten menar inledningsvis att det måste framstå som självklart för en vårdare att dennes uppgift och skyldighet är att behandla en häktad så att skadliga följder av frihetsberövandet motverkas. Hur länge mannen hade hängt i lakanet när den 60-årige vårdaren upptäckte honom har inte gått att utröna varför det inte heller att gått att avgöra när den intagne var bortom all räddning.
60-åringen försökte dock varken ta ner eller kontrollera huruvida mannen verkligen var död och hans beteende kan enligt tingsrätten inte bedömas på annat sätt än oaktsamt.
De andra två vårdarna anlände till toaletten kort därefter sedan de fått information om hängningen av 60-åringen. Ingen av dem gick fram till kroppen eller tog i den för att kontrollera puls eller andning. Eftersom de inte hade någon aning om hur länge han hade hängt där finner tingsrätten att torde vara ytterst svårt att avgöra huruvida det var uppenbart lönlöst att inleda livsuppehållande åtgärder. Oavsett om mannen verkligen var död eller inte finner tingsrätten att det naturliga hade varit att omedelbart ta ner honom, kontrollera tillståndet och agera för att rädda mannens liv. Då detta inte gjordes finner tingsrätten att vårdarna av oaktsamhet åsidosatt sina uppgifter.
Tingsrätten dömer därför alla tre för tjänstefel till dagsböter.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se