Syftet med boken – som vänder sig till ”praktiserande humanjurister, studenter och den vetgirige” – är att undersöka vilken betydelse föräldrarnas kön har i samband med vårdnad, boende och umgänge.
– Mer polemiskt uttryckt analyseras om den formellt könsneutrala lagstiftningen om barnets bästa innebär att föräldrar förfördelas på grund av kön, och att det därmed skulle vara svårare för pappor, eller mammor, att ”vinna” en vårdnadstvist, säger Johanna Schiratzki.
Resultatet av analysen motsäger uppfattningen att utgången i vårdnadsmål förklaras med att rättsordningen eller enskilda domare är ”pappa- eller mammavänliga”. Avgörande är istället positionalitet, stabilitet och hur föräldrarnas tidigare engagemang för barnet sett ut. Tvisten är med andra ord avgjord långt innan en domstol har att bedöma den.
”Mamma och pappa inför rätta” är enligt författaren den enda boken i sitt slag:
– Det finns inga andra böcker där rättsvetenskaplig, beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig litteratur rörande föräldraskap och barnets bästa diskuteras i förhållande till föreställningar till svenska förarbeten och rättspraxis om vårdnad, boende och umgänge, säger författaren.
Boken belyser sambandet mellan de två viktigaste principerna för det svenska familjerättsliga regelverket; jämställdhet mellan två självständiga vuxna och barnets bästa. Här analyseras samtliga 2004 års hovrättsdomar om vårdnad, boende och umgänge samt ett urval hovrättsdomar från år 2007.
Barnets bästa och vårdnadsfrågor och frågor är enligt Johanna Schiratzki ständigt aktuella. Det är också frågor om hur vi vuxna ska hantera föräldraskap och arbete före och efter en eventuell separation, säger hon.
– Det är hoppingivande att de allra flesta föräldrar kan hantera barnets bästa i samband separation utan att domstol behöver slita tvisten. Det är självklart också positivt att domstol vanligen inte faller i genusfällan i de mål som avgörs.
För att inte barnets bästa ska komma i kläm när många föräldrar har gemensam vårdnad utan att leva tillsammans, måste reglerna om vårdnadshavarnas samarbete anpassas till dagens former för föräldraskap. Därför är, enligt författaren till ”Mamma och pappa inför rätta”, moderniseringen av reglerna om gemensam vårdnad mycket viktig.
Johanna Schiratzki konstaterar att oavsett om det är domstol som dömt, eller föräldrar som själva kommit fram till en lösning, kan det komma att betyda att en förälder som tagit huvudansvaret för barnen före separationen ses som den som bäst kan tillgodose barnets bästa:
– Vårda relationen till både barn och partner innan en eventuell separation. Hur man ”gör familj” innan en skilsmässa spelar en stor roll om de går så långt som till en process om barnen. Tillhör man dem som ”gör kön när autopiloten är på” så kan det påverka förutsättningarna för föräldraskapet också efter en separation.
Johanna Schiratzki är professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet och forskar om barns bästa i svenskt och internationellt perspektiv.
Johanna Haddäng
