Var hittar vi lyckan?

Det finns en uppfattning som går ut på att människan inte bara har rätt till ett drägligt och lyckligt liv utan också bör göra något åt det tråkiga men tyvärr troliga faktum att hon i varje fall då och då kommer att vara olycklig.
Exempel på det senare får vi bland annat genom den mångfald av yrken som går ut på att öka människors välbefinnande eller åtminstone minska deras olycka.
Lycka är ett inre tillstånd som rymmer både tankar och känslor, vilka påverkar varandra ömsesidigt. Upplevelsen kan vara ett kortvarigt och ett euforiskt lyckorus (”kick”) eller ett mer långvarigt tillstånd som innebär inre harmoni och sinnesfrid (”flyt”) .

Pengar
Pengar leder över en viss miniminivå inte automatiskt till lycka, trots att de flesta människor tror det. De kan ge tillfredsställelse men den effekten är övergående. De som har gott om pengar verkar tvärtom vara olyckligare än dem som har mindre (återigen över en viss miniminivå). Pengars betydelse för lycka är därför mycket begränsad, såvida man inte är fattig och lever i ett rikt land. Ju mer man tjänar, desto mindre betydelse har även en större inkomstökning för en upplevelse av lycka och tillfredsställelse. Vi verkar vara mera intresserade av den relativa inkomsten, dvs. en jämförelse med vad andra får och vad vi själva är vana vid.

Ekorrhjul
Socialpsykologen Donald Campbell har beskrivit något som han kallar för det hedonistiska ekorrhjulet. När man vinner pengar, köper en ny bil eller får något annat som man har önskat sig länge, kan man mycket väl bli lycklig – men bara ett tag. Efter en oftast kort tid vänjer man sig, och sinnesstämningen går tillbaka till hur det var före köpet eller vinsten. Man behöver därför ständigt ha mer för att bibehålla lyckonivån och riskerar på sätt att fastna i det detta ekorrhjul.  Denna tillvänjnings- eller anpassningseffekt handlar också om avtrubbning – den lyckoeffekt som en viss händelse leder till minskar eller försvinner om den upprepas för att man ganska snabbt tröttar på det hela.
Det som lockar och roar oss har således en benägenhet att ändra sig med upprepning och vana. Samma mat, samma händelser, samma nöjen, samma sex – det som tidigare var så trevligt, spännande och givande – riskerar att i längden bli tröttsamt och enahanda. Variation i lagom proportioner är därför ett nyckelord för att undvika leda. Det innebär att lyckan inte får vara ett ständigt jagande efter nästa rus eller nästa kick, men vi får inte heller slå oss till ro med det vi har. Vi måste aktivt förhålla oss till det som ger utbyte i livet för att det inte ska utvecklas till tristess.

Relationer
Nära relationer är av vikt för såväl livskvalitet som lycka – man kan till och med påstå att lyckan ligger förankrad i nära de relationerna. Att i en nära relation få uppleva närhet, bekräftelse och öppenhet är den kanske mest belönande situation vi kan befinna oss i. Att vi har människor som står oss nära innebär att vi paradoxalt nog kan släppa fram de bedrövelser vi bär på, visa våra känslor och få uppleva stöd från en annan människa. Tillfredsställande relationer till andra människor gör att vi klarar stress, kriser, depression, ångest och självmordstankar lättare.
Äktenskap eller samboskap verkar vara den relation som ger störst lyckoeffekt, även om den också är den mest konfliktfyllda. Nygifta personer verkar vara bland de lyckligaste, medan de individer som nyss separerat är olyckligast. Att få barn ger ofta upphov till starka lyckokänslor – däremot är man inte lika lycklig av att ha barn, vilket beror dels på arbetet med och ansvaret för ett barn, dels på att parrelationen utsätts för påfrestningar.

Arbete och fritid
I och med att vi idag har 40 timmars arbetsvecka och att vi igenomsnitt sover åtta timmar per dygn, har vi omkring 70 timmar som kan ägnas åt annat än arbete och sömn, och en stor del av den tiden eftersträvar vi lycka, välbefinnande och tillfredsställandet av olika behov. Samtidigt tillbringar vi faktiskt mer tid på arbetet än med vänner och familj. Det är dock viktigt att arbetet ger något kvalitativt när det gäller innehållet; det är av större vikt än yttre egenskaper som lön och arbetsmiljö.
Ingen blir lycklig av att göra ingenting. En viktig faktor vid exempelvis arbetslöshet är inte bara att vi förlorar arbete och utkomst utan också arbetsrelationerna, och med dem förknippas en mer eller mindre stor del av vår identitet. Att vara arbetslös får över lag negativa lyckoeffekter även på grund av ökad passivitet och bristfällig struktur i vardagen.

Hälsa
Sambandet mellan objektiv hälsa och lycka är svagt, vilket kan vara förvånande. En god hälsa är förstås av stor betydelse, men den är inte särskilt viktig när det gäller lycka. Det beror på att de flesta tycks anpassa sig till skador och långvarig sjukdom när det gäller lyckonivån; det har visat sig att kroniskt sjuka människor i stort sett uppger sig vara lika lyckliga som den övriga befolkningen. Däremot finns det ett starkt samband mellan psykisk hälsa och lycka.

Ålder
Lyckan har sina toppar och dalar över livscykeln – det brukar finnas en svacka under tonåren, i 40–45-årsåldern och i högre åldrar. Det sistnämnda beror på att vänner dör, hälsan blir sämre och man orkar inte lika mycket som förr. Att det går att bibehålla en viss lyckonivå trots hög ålder kan bero på en tillvänjningseffekt och en större emotionell mognad som gör att man anpassar sina mål efter den reella situationen. Att tonåringar är olyckliga har samband med att den åldersgruppen är den som upplever sig som ensammast.

Genus
Det finns genomsnittligt sett inga signifikanta skillnader mellan könen, med den modifieringen att kvinnor uppvisar både högre toppar och djupare dalar i känslohänseende än vad män gör.