Brå har gått igenom 147 ärenden, som avsåg 248 brottsmisstankar, handlagda av Riksenheten mot korruption under åren 2003-2005. Av de brott som upptäckts och anmälts är det vanligaste att någon mutas i syfte att till exempel fatta ett visst beslut eller lämna ut en viss information.
Det förekommer även att mutor tas emot efter att något genomförts. En sådan så kallad ”retroaktiv muta” har enligt Brå till syfte att långsiktigt stärka en relation. 38 procent av de granskade fallen handlar om denna typ av muta.
Rapporten visar att den brottslighet som upptäcks och som anmäls ofta avser att privata intressen påverkar den offentliga sektorn. Korruption mellan privata företag är enligt Brå ett uppenbart riskområde. Få anmälningar sker dock och det antas att det största mörkertalet avseende korruptionsbrott finns mellan just företagen.
Få internationella korruptionsärenden har handlagts vid Riksenheten mot korruption, trots att det genomförs många internationella affärer i Sverige. Enligt Lars Korsell på Brå beror detta på att korruption på den nivån är mycket svårupptäckt. De inblandade lägger ned mycket stor omsorg på att inte bli ertappade. Internationell forskning visar att det anlitas avancerade former av mellanhänder för att minska risken för upptäckt.
Överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption Christer van der Kwast anser att korruption är ett mycket flytande område som rör sig snabbt.
– Brotten är svårutredda och det behövs vassare metoder för att komma åt brottsligheten. Det är önskvärt att lagföringen ökar men dagens resurser är väldigt blygsamma, säger han.
Text: Maria Larsson
