Valutamäklare döms till två och ett halvt års fängelse för grov trolöshet mot huvudman. Han döms även att betala skadestånd om 14,5 miljoner kronor till Handelsbanken.
Kammaråklagare Veronica Närfors har yrkat att en valutamäklare på Handelsbanken ska dömas för grov trolöshet mot huvudman på grund av olovlig valutahandel under perioden 19 december 2016 och den 7 februari 2017. Domstolen väljer att gå på åklagarens linje och dömer valutahandlaren till fängelse i två och ett halvt år.
I en gärningsbeskrivning skriver hon att valutamäklaren har haft behörighet till Handelsbankens datasystem för valutaaffärer och har missbrukat sin förtroendeställning genom att utan kunduppdrag olovligen i systemet bokat köp och försäljning av valuta, vilket har lett till att målsäganden, alltså Handelsbanken, köpt och sålt motsvarande mängd valuta, samt flytta eller märka om valutaaffärerna på olika sätt vilket förlängt tiden som affärerna kunnat fortgå.
Valutahandlarens agerande har orsakat Handelsbanken en skada som uppgår till drygt 14,5 miljoner kronor.
Skadeståndsanspråk
Handelsbanken har begärt samma summa i skadestånd. Stockholms tingsrätt dömde valutahandlaren att betala denna summan i skadestånd till banken.
Valutahandlaren har erkänt att han utfört valutahandeln som åklagaren pågår men har bestritt att hans agerande utgör trolöshet mot huvudman och menar att åklagaren inte lyckats bevisa att handelsbanken faktiskt lidit någon skada. Om domstolen skulle anse att agerandet utgör trolöshet mot huvudman har han invänt att han inte begått gärningen med uppsåt.
Av utredningen framgår det att valutamäklaren berättat för sin chef att det blivit fel i en kundaffär den 19 december 2016. Banken gjorde en internutredning som visade att valutahandlaren blivit kontaktat av en kund som ville göra en swapaffär i brittiska pund genom att sälja pund för 83 miljoner kronor och därefter köpa pund för 80 miljoner kronor. Kort därefter anropades affären till en kurs om 11,6550 kronor och registrerades mot kunden som en spotoch en outright, dock med samma storlek, nämligen 83 miljoner kronor. Detta ledde till att det uppstod en position om köp av pund för 3 miljoner kronor utan någon kundorder bakom.
Felaktiga positioner
Den felaktiga positionen var det banken som stod risken för. I stället för att kontakta sin närmaste chef i enlighet med reglerna för att rätta till felet, bokade valutahandlaren om den felaktiga positionen som en egen affär som inte skulle komma att generera någon betalning på slutdagen. För bankens back office, som utövar en kontrollfunktion över valutaaffärer, såg affären ut som vilken affär som helst.
Dagen efter registrerade valutahandlaren ytterligare en affär på köp av pund för 3 miljoner kronor utan kundorder och avropade den mot exekveringen som om det vore en faktisk affär. Den felaktiga positionen var nu på 6 miljoner kronor.
Detta fortsatte sedan vid ett flertal tillfällen fram till den 31 januari då den felaktiga positionen låg på 60 miljoner GBP/SEK. När Handelsbanken fick reda på den felaktiga positionen svalkades den mot marknaden till en kurs om 10,9889 kronor, vilket ledde till en förlust för banker på 14,5 miljoner kronor.
Blev avskedad från Handelsbanken
Valutahandlaren blev avskedad och anmäld till Swedsecs disciplinnämnd som senare återkallade hans Swedsec-licens.
Valutahandlaren har berättat i förhör att han borde ha berättat för sin chef när det blev fel första gången men han vågade inte eftersom han var rädd att förlora jobbet.
”När valutakursen inte gick åt rätt håll, gjorde han ännu fler fiktiva affärer. Hans enda plan var att banken inte skulle förlora pengar, men han var medveten om att det kunde bli förlust också. I februari 2017 valde han att berätta om felet för chefen. Anledningen var hans fysiska hälsa, han kunde inte sova och det hade kommit till en bristningsgräns”, har han berättat i förhör.
Rådde hetsk stämning på banken
Vidare har han berättat att han inte ville att någon skulle upptäcka de fiktiva affärerna eftersom han ville kunna sälja av positionen utan att banken förlorar pengar.
”Om det hade lyckats skulle han berättat om felet för chefen efteråt. Han hade kunnat göra det i maskopi med en kund men han gjorde inte det. Han har inte sett några skriftliga regler om vem som får ta risker för bankens räkning men han kan reglerna. Han visste att fel skulle anmälas men var rädd om sin anställning”.
Han beskriver vidare stämningen på banken under den tiden. Det var mycket som hände på banker, avdelningen minskade, folk fick sluta och ”det rådde lite hätsk och spänd stämning”.
”Det satt en chef i samma rum som mäklarna som var otrevlig och sade olämpliga saker som att man var värdelös om man gjorde fel”, går han berättat i förhör.
Han berättar även att hans kunder var företag, han köpte och sålde för miljontals kronor, ibland miljarder kronor.
Vittnesmål
En av cheferna på banken har förts under målet och berättat att felaffärer görs då och då på banken men inte i närheten av de belopp som det rör sig om i detta mål. Valutahandlarens agerande har därför väckt starka reaktioner på banken. Han berättar att han försökt fått svar från valutamäklaren om vad som hänt men att han inte velat svara på frågan och har varit ledsen och nedstämd. Chefen konstaterar att bankens kontrollfunktioner har ändrats efter det inträffade och man har ”letat efter eventuella kryphål för att täppa till dem”.
Vidare har en annan kollega hörts som vittne i målet, som har arbetat med valutahandlaren i mer än tio år. Han beskriver valutahandlaren som väldigt lojal med ”otroligt hög kompetens och god serviceanda”. Han berättar att det är allmänt känt att fel ska rapporteras på en gång. Även han vittnar om hur stämningen var på banken under den tiden:
”Misstag sker alltid eftersom allt går väldigt fort. Huruvida man kan vänta sig repressalier för ett begånget fel är en knepig fråga. Under en period fanns det en ledning på banken som kanske uttryckte sig lite klumpigt och det fanns nolltolerans mot fel, som av vissa personer kunde uppfattas som hot”.
Vidare säger vittnet:
”Problemen var värst under åren 2015 och 2016 och, som han minns det, pågick de även under den aktuella perioden. Dessutom har devisen ”ordning och reda” alltid funnits”.
Uppsåt
Domstolen skriver att utredningen visar att de affärer som valutahandlaren ”ostridigt registrerat i bankens system har gett upphov till en slutlig förlust för banken den dagen då affärerna upptäckts. Enligt tingsrättens mening har dock varje registrering av en fiktiv affär inneburit en beaktansvärd fara för slutlig förlust med tanke på att det rör sig om handel med stora mängder av en för tillfället relativt volatil valuta vars kursutveckling beror på så många faktorer att ingen med säkerhet kan förutse den. Omedelbar skada för banken har därför uppstått i och med registreringen av varje affär i bankens system. De objektiva förutsättningarna för trolöshet mot huvudman är därmed uppfyllda”.
Domstolen prövar frågan om valutahandlaren har begått gärningarna med uppsåt. Domstolen pekar på att valutahandlaren har känt till bankens regler och varit medveten om att han inte får ta positioner i marknaden och boka affärer i systemet utan kunduppdrag.
”Han har alltså registrerat de fiktiva affärerna med full kännedom om att det utgör missbruk av hans förtroendeställning. Han har därmed haft uppsåt till rekvisiten åliggande på grund av förtroendeställning och missbruk av förtroendeställning”, skriver domstolen.
Avgörande för om valutahandlaren haft uppsåt till skadan är om han haft uppsåt att ådra banken den icke affärsmässigt betingade risken för slutlig förlust som banken ådrogs då de fiktiva affärerna registrerades i bankens system.
Straffvärdet
”Mot bakgrund av hans stora erfarenhet av valutahandel är det tingsrättens bedömning att han haft uppsåt även till skadan. Han ska därför dömas för trolöshet mot huvudman. På grund av skadans storlek, vars beräkning tingsrätten saknar anledning att ifrågasätta, ska brottet rubriceras som grovt”, skriver Stockholms tingsrätt.
Straffvärdet uppgår enligt tingsrättens bedömning till drygt tre års fängelse.
Domstolen har dock vägt in att valutahandlarens motiv till gärningen, nämligen att han ville att banken inte skulle lida en slutlig förlust. Domstolen har även vägt in att valutahandlaren själv trätt fram och berättat om affärerna för sin chef. I annat fall hade banken möjligen inte upptäckt det inträffade. Domstolen har även vägt in att valutahandlaren kommer att förlora sin nuvarande anställning på grund av brottet.
Tingsrättens samlade bedömning landar i att straffmätningsvärdet för brottet är två och ett halvt års fängelse.
