Regeringen har gett Valmyndigheten och det statliga forskningsinstitutet RISE i uppdrag att ta fram hjälpmedel som gör att personer med synnedsättning ska kunna rösta utan att be om hjälp.
På så sätt vill regeringen bidra till att personer med synnedsättning ska kunna rösta – utan att valhemligheten röjs.
Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Den som har en svår synnedsättning kan behöva be om hjälp för att göra i ordning sin röst eller ta rätt valsedel i vallokalen, vilket i sin tur innebär att valhemligheten röjs.
Nu vill regeringen göra det möjligt för personer med sådan synnedsättning att rösta utan att behöva be någon annan om hjälp och har därför gett Valmyndigheten och det statliga forskningsinstitutet RISE i uppdrag att ta fram hjälpmedel som möjliggör detta.
Hjälpmedlen ska kunna användas vill all röstning på röstmottagningsställen och lämpliga organisationer ska involveras i vidareutveckling av hjälpmedlen. Valmyndigheten och RISE ska slutredovisa sitt uppdrag i slutet av november 2024.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
– Att rösta är en av våra grundläggande rättigheter som medborgare. Därför är det angeläget att alla människor även de som har en grav synnedsättning ges möjlighet att rösta utan att behöva begära hjälp av någon annan, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) i pressmeddelandet.
