– Granskningen ska bland annat undersöka hur de senaste regeringarna har hanterat de utmaningar som varit förknippade med att förbättra utrikes födda kvinnors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, säger riksrevisorn Stefan Lundgren.
Utrikes födda kvinnor är en av de grupper som har allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden – någonting som Riksrevisionen anser riskerar att leda till ”livsvarig ekonomisk utsatthet” för gruppen bland annat eftersom pensionen baseras på livsinkomst.
Frågan rör också kvinnors möjlighet till ekonomisk självständighet.
Dyster statistik
I dag är utrikes födda kvinnors ”arbetskraftsdeltagande” väsentligt lägre än både inrikes födda kvinnors och utrikes och inrikes födda mäns deltagande.
Mer än var tionde utrikes född kvinna mellan 15 och 24 år varken arbetade eller studerade år 2016, vilket är en mer än dubbelt så hög siffra som för inrikes födda kvinnor i samma ålder.
Trots detta poängterar Riksrevisionen att statistiken har sett annorlunda ut före 1980-talet. Till exempel hade utrikes födda kvinnor i Sverige i genomsnitt både högre sysselsättning och högre inkomster än inrikes födda kvinnor fram tills år 1980.
Granska integrationspolitiken
Eftersom det finns uttalade mål från riksdagen om att öka gruppens deltagande i arbete och studier kommer Riksrevisionen dels att granska regeringens integrationspolitik och dels att kartlägga skillnaderna mellan utrikes födda kvinnor och andra grupper när det gäller arbete och försörjning.
Riksrevisionen ska även analysera de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av utanförskapet för både gruppen och för de offentliga finanserna.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
