Gunnar Strömmer tog idag emot betänkandet från utredningen En förbättrad process för säkerhetsprövningar.
Men i frågan om säkerhetsprövningsbeslut ska kunna överprövas har utredningen inte nått fram helt.
– Frågan har vållat större problem än jag inledningsvis trodde att den skulle göra. Det visade sig ganska svårt att hitta ett bra system kring det här, säger särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson.
– Vi föreslår att man ska kunna få en överprövningsrätt, arbetstagare ska kunna få det. Men vi har inte hunnit utreda om andra grupper ska kunna få den möjligheten, till exempel arbetssökande och uppdragstagare.
Om arbetstagarna ska få överklaga, vart ska de då gå med sitt överklagande? Det var en av många frågor som den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson ställde sig själv vid en pressträff med Gunnar Strömmer.
Att olika regler gäller för privata och offentliga verksamhetsutövare som säkerhetsprövar personal ställer till det, enligt Cathrine Lilja Hansson. Det är rätt många privata verksamhetsutövare som fattar säkerhetsprövningsbeslut, där gäller enligt utredaren inga regler alls för hur man ska fatta sådana beslut.
Privata verksamhetsutövare passar inte heller in i ramen för att prövas i en förvaltningsrätt, även om offentliga verksamhetsutövare kan prövas där.
– Vi har tittat på olika myndigheter, och ingen tycker att det passar sig hos dem.
– Vi föreslår att det upprättas en ny nämndmyndighet som ska pröva arbetstagare som inte blir godkända vid en säkerhetsprövning.
Flera funderingar kvarstår, bland annat hur ska man göra med ombud i processer kring säkerhetsprövnignar – de kanske också behöver säkerhetsprövas?
– När det gäller hela överprövningsmöjligheten har vi kommit ganska långt, vi tycker att det ska genomföras en sådan, vi har pekat ut vilken grupp som bör få den här rätten, vi har gjort ett förslag till olika processregler men inte hunnit riktigt ända fram innan utredningstiden tog slut. Förutsättningen för att sätta ett överprövningsförfarande i sjön är att frågorna utreds vidare, säger Cathrine Lilja Hansson.
Grundutredning bör definieras i lag
Regler om själva säkerhetsprövningsprocessen och avstängningar om statligt anställda föreslås träda i kraft 1 juni 2026.
Bland annat föreslås en definition i lagen om vad en grundutredning i en säkerhetsprövning är, och vad som ska undersökas i en grundutredning.
En grundutredning bör enligt förslaget omfatta att man tittar på flera olika områden, bland annat brottslighet, samröre med kriminella nätverk, terroristorganisationer, extremistiska rörelser men även ekonomiska förhållanden, anknytning till utlandet, missbruk, hälsotillstånd och samarbetsvilja.
– Grundutredning ska handla om alla de här omständigheterna, där medborgarskap och anknytning till annat land är en av flera. Ekonomi kan vara lika viktigt, om man är i ekonomiskt trångmål, om man är spelmissbrukare, kan det lika väl vara såna faktorer som gör att man inte är lämplig för arbetet, säger särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson.
Utredningen föreslår också att säkerhetsprövningsbeslut ska vara skriftliga, och att de ska motiveras. Men det ska finnas särskilda undantag från motiveringsskyldigheten.
Det föreslås även en ny regel i lagen om offentlig anställning. Denna regel ska göra det möjligt att stänga av en statligt anställd från arbetet om denne inte anses lämplig ur säkerhetssynpunkt att delta i säkerhetskänslig verksamhet.
