Mellan 100–150 miljoner kronor kopplas årligen till misstänkt missbruk av lönegarantin enligt Riksrevisionen.
Nu lämnar Dag Mattsson, justitieråd och särskild utredare, över betänkandet från en utredning som föreslår en ny lönegarantilag.
Utredningen innebär bland annat att konkursförvaltare och rekonstruktörer inte längre ska fatta beslut om lönegaranti.
Jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson har tagit emot betänkandet från utredningen om en översyn av den statliga lönegarantin. Utredningen, lett av justitierådet Dag Mattsson, föreslår en ny lönegarantilag och att Skatteverket bör ges huvudansvaret för handläggningen av alla lönegarantiärenden, från beslut, till utbetalning och eventuella återkrav.
Kontrollen föreslås att öka, i syfte att bland annat motverka felaktiga lönegarantiutbetalningar. Det finns nämligen tydliga indikationer på ett relativt omfattande missbruk av systemet, bland annat av organiserad brottslighet.
– Fusket måste stoppas. Mellan 100–150 miljoner kronor kopplas årligen till misstänkt missbruk av lönegarantin enligt Riksrevisionen. Självfallet ska man inte kunna utnyttja systemet för att få pengar man inte har rätt till. Jag ser nu fram emot att ta del av förslagen i betänkandet, säger jämställhets- och arbetslivsminister Nina Larsson.
Ändrat ansvar för konkursförvaltare och rekonstruktörer
Utredningen innebär bland annat att konkursförvaltare och rekonstruktörer inte längre ska fatta beslut om lönegaranti. Konkursförvaltare och rekonstruktörer ska dock fortsatt ska ha en roll i det nya lönegarantisystemet genom att de bland annat ska informera arbetstagare om lönegarantin och ta fram underlag till arbetstagarens ansökan.
Alla lönegarantiärenden ska inledas genom en ansökan där arbetstagaren ska identifiera sig.
Skatteverket ges utökade kontrollmöjligheter för att bland annat motverka fusk och andra former av missbruk eller oavsiktliga felaktigheter.
Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
