Finansmarknadsministern hade under måndagen en pressträff om utredningen om ränteskillnadsersättning. Utredningen föreslog ändrade regler för bolånetagare som löser bundna lån i förtid. Förslaget syftar till att minska låntagarnas kostnader och öka konkurrensen på bolånemarknaden.
– Det ska inte vara onödigt dyrt och krångligt för den som föredrar att ha bunden bolåneränta. Rådande regler kan skapa omotiverade hinder och orättvisor, inte minst för låntagare med sämre förhandlingsläge. Därför är det här ett välkommet förslag, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Ränteutgifterna ökar kraftigt
I augusti 2022 gav Finansdepartementet Albin Kainelainen, generaldirektör för Konjunkturinstitutet, i uppdrag att utreda behovet av åtgärder i ljuset av hushållens räntebindningstider.
– Ränteutgifterna för hushållen har ökat kraftigt under det här året. De förväntas komma upp i betydligt högre nivå än de varit de senaste tio åren. Det beror både på att räntorna har stigit men även på att svenska hushållen har högre belåningsgrad och högre andel rörliga lån, säger han under presskonferensen.
Utredningen har bland annat haft i uppdrag att analysera vilken effekt dagens regler om ränteskillnadsersättning har för hushållens benägenhet att välja bunden ränta, det vill säga den kostnad en låntagare kan behöva betala för att lösa ett bundet bolån i förtid.
Den nuvarande modellen behöver ändras
Utredningen föreslår en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bolån med bunden ränta. Förslaget syftar till att förstärka konsumentskyddet och kan också leda till en ökad kundrörlighet på bolånemarknaden.
– Vi i utredningen anser att den nuvarande modellen behöver att ändras av ett antal skäl, framförallt såg vi att den här modellen ledde till överkompensation av kreditgivarna över tid och att den missgynnar de med sämre eller med mer osäkra ekonomiska förhållanden. Det handlar ofta om personer som köper sin första bostad eller personer med anställningsformer som är mer osäkra. Det är också så att det i förlängningen bidrar till kortare räntebindningstider eftersom det kan leda till ett visst hinder för dem som önskar längre räntebindningstider. Det kan också leda till sämre konkurrens på bolånemarknaden. Det kan också påverka riksbanken i dess bedrivande av penningpolitiken.
