Brottsbekämpande myndigheter har ett påtagligt behov av uppgifter om vem som har ett kontantkort och därför bör det införas en skyldighet att registrera sådana.
Det anser regeringens utredare, Sigurd Heuman, som idag överlämnade den så kallade kontantkortsutredningen till inrikesminister Mikael Damberg (S).
Inrikesministern ser positivt på utredningen.
– När mobiltelefoner förekommer i samband med brottslig verksamhet är det i princip alltid oregistrerade och anonyma kontantkort som används. Det gör att polisen riskerar att gå miste om viktig och ibland avgörande information för att kunna utreda allvarlig brottslighet. Detta måste vi göra något åt, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).
Fördelarna väger över nackdelarna
I sin utredning har den före detta lagmannen, Sigurd Heuman, kommit fram till att brottsbekämpande myndigheter har ett stort behov av att få del av uppgifter om vem som har ett kontantkort. Han konstaterar även att en skyldighet att registrera sådana skulle främja brottsbekämpningen.
Vid en avvägning mellan de positiva effekter som en registreringsskyldighet skulle innebära för brottsbekämpningen och de negativa effekter som registreringsskyldigheten skulle kunna ha för vissa enskilda har Sigurd Heuman nått slutsatsen att fördelarna med ett registreringskrav väger över.
Han föreslår därför att kontantkort som går att ringa med eller att ansluta sig till internet med och därmed kan användas för att ringam surfa eller skicka sms med ska omfattas av registreringsskyldigheten.
Identitetskontroll ska utföras
De uppgifter som ska registreras om en person som har ett kontantkort är personens namn, adress, personnummer eller motsvarande och nummer för tjänsten. I samband med registreringen föreslås att en identitetskontroll ska utföras. Registreringsplikten föreslås omfatta såväl nya kontantkort som sådana som redan har tagits i bruk.
Nu skickas utredningen ut på remissrunda.
