Statens haverikommissions generaldirektör, John Ahlberk, får i uppdrag att leda en utredning som ska överväga lagändringar i syfte att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier.
– Gärningarna är angrepp inte bara på tjänstemännen, utan i förlängningen även på det demokratiska systemet, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) i ett pressmeddelande.
Bakgrunden till utredningen är att det, enligt regeringen, är relativt vanligt att offentliganställda utsätts för kränkningar i form av våld, hot eller trakasserier. Enligt regeringen påverkas denna problematik av att namnen på dessa personer ofta framgår av handlingar samt att kontaktuppgifterna till samma personer är lättillgängliga.
Utredaren ska därför överväga om det ska införas minskade krav på användning av namn i beslut och andra handlingar – samt skärpt sekretess för de anställda. Dessutom ska utredaren se över det straffrättsliga skyddet för offentlig anställda och ta ställning till om detta bör förstärkas.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
– Det är så klart helt oacceptabelt att personer med viktiga samhällsfunktioner utsätts för våld, hot och trakasserier. Gärningarna är angrepp inte bara på tjänstemännen, utan i förlängningen även på det demokratiska systemet, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) i pressmeddelandet.
