I utredningen konstaterar hon att kvinnors och mäns lika rättigheter idag framförallt vilar på en formell jämställdhet. Den formella jämställdheten tenderar att bevara rådande ordning snarar än förändra den. Samtidigt som det råder en formell likhet mellan könen (RF1:2) öppnar grundlagen upp för särbehandling av det ena könet i jämställdhetsfrämjande syfte (RF 2:16). Det finns därmed en viss otydlighet i grundlagen när det gäller synen på formell respektive reell jämlikhet. Lenita Freidenvall, fil. dr i statsvetenskap vid Stockholms universitet, anser att dessa otydligheter måste tydliggöras.
Regeringsformen vilar även på en individualistisk och likhetsorienterad syn. Denna syn kan kritiseras för att osynliggöra skillnader mellan individer såsom kön, etnicitet och hudfärg när det gäller mak och inflytande. De skillnader som finns mellan grupper i samhället relateras till individen. Det framhålls inte heller uttryckligen att diskriminering kan äga rum på flera grunder.
Språket i regeringsformen bör vara könsneutralt men inte könsblint. Genom att byta ut alla ”han” och ”honom” till ”han eller hon” respektive ”honom eller henne” synliggörs såväl kvinnor som män som subjekt och politiska aktörer.
Lenita Freidenvall menar också att det finns uttryck för att grundlagen inte följer med sin tid. Ett uttryckligt avståndstagande mot könsrelaterat våld, vilket är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, bör skrivas in i grundlagen. Hon menar att rätten till friheten från könsrelaterat våld är en förutsättning för likabehandling.
Grundlagsutredningen kommer senast den 31 december 2008 att presentera sin översyn av regeringsformen.
Text: Maria Larsson
