Biometriska underlag som fingeravtryck och DNA bör tas upp från fler misstänkta och dömda personer än idag.
Det föreslår regeringens utredare i ett färskt betänkande – allt i syfte att få fler dömda.
– Betydelsen av den typen av bevisning har ökat ytterligare på grund av den tystnadskultur som breder ut sig runt den grova organiserade brottsligheten, där alltför många vittnen och brottsoffer inte vill eller vågar medverka i brottsutredningar, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
Utredaren föreslår bland annat att Polisen under förundesökningar om viss allvarlig brottslighet, och under vissa förutsättningar, ska ges möjligheten att göra automatiserade biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta mot passregistret och Migrationsverkets register.
Dessutom vill utredaren att Polisen ska tillåtas använda DNA-baserad släktforskning vid mord och grova våldsbrott.
– Fingeravtryck, dna, fotografier och annan biometrisk information kan vara av avgörande betydelse för att kunna identifiera och lagföra personer som har gjort sig skyldiga till brott. Betydelsen av den typen av bevisning har ökat ytterligare på grund av den tystnadskultur som breder ut sig runt den grova organiserade brottsligheten, där alltför många vittnen och brottsoffer inte vill eller vågar medverka i brottsutredningar. Förslagen som presenterats kommer nu skickas ut på remiss och därefter noggrant analyseras i Regeringskansliet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
