– Potentialen är enorm. Om utrikes födda kvinnor skulle jobba i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor, så skulle BNP-nivån bli 1,5 procent högre, arbetslösheten en procentenhet lägre, och de offentliga finanserna skulle stärkas med cirka 37 miljarder kronor, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Den stora skillnaden mellan utrikes- och inrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden är ”inte acceptabla” anser regeringen. Därför inför man ett flertal riktade åtgärder som har till syfte att öka just utrikesfödda kvinnors deltagande.
Minska bidragen
Sedan tidigare har Arbetsförmedlingen fått ett särskilt uppdrag som ska förbättra insatserna för målgruppen, man har avskaffat vårdnadsbidraget samt begränsat antalet dagar med föräldrapenning som personer som anländer till Sverige med barn äldre än ett år kan ta ut.
Utbildningsplikt
Som en del av den nya satsningen föreslår man att en utbildningsplikt införs med syfte att fler nyanlända ska få utbildning på bland annat komvux och folkhögskola.
Tanken är att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa personer att söka och ta del av utbildning – annars kan etableringsersättningen dras in.
Dessutom vill regeringen göra det lättare för utrikes födda kvinnor att lära sig svenska under föräldraledigheten och ge bättre förutsättningar för att kunna starta egna företag.
135 miljoner kronor
Regeringen vill också göra en översyn för att få fler nyanlända barn att delta i förskolan.
Totalt innebär förslaget att regeringen kommer att lägga cirka 135 miljoner kronor på satsningen.
