Det var vid en inspektion i februari 2016 som justitieombudsmannen Lars Lindström upptäckte att Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun förvarade 290 tillsynsärenden i ett plåtskåp i arkivet – ärenden som ännu inte hade påbörjats.
Det rörde sig i huvudsak om anmälningar från enskilda från år 2007 och framåt.
Ingen handläggare
Ingen specifik befattningshavare hade tilldelats det omedelbara ansvaret för ”det stora flertalet” ärenden.
Nämnden förklarade att den uppkomna situationen bland annat berodde på att det saknades fasta rutiner för fördelning av ärendena på handläggare.
Nämnden beskrev samtidigt en prioritetsordning där ärenden som innefattade en risk för fara i fråga om liv och hälsa hade tilldelats en handläggare medan övriga ärenden fått ”avvakta vidare åtgärder” i mån av resurser.
Kan inte skylla på resurserna
JO slår nu fast att resursproblem inte är en godtagbar anledning att inte handlägga ärenden. Naturligtvis, understryker JO, måste en prioritering kunna göras mellan olika typer av ärenden och inom de olika ärendeslagen.
JO understryker samtidigt att handläggningen av ett ärende ”måste få ta viss tid beroende på ärendets karaktär och behovet av utredning”, men att det aldrig är godtagbart med en fullständig passivitet i ett ärende.
Har inte förstått uppdraget
Att, som nämnden gjort i flera år, helt prioritera bort vissa ärenden kan enligt JO ”aldrig vara acceptabelt”.
JO skriver:
”Den omständigheten att ärendena saknat handläggare innebar i praktiken att ingen befattningshavare hade det omedelbara ansvaret för det stora flertalet av tillsynsärendena. Det var en uppseendeväckande ordning som vittnade om att nämnden inte hade förstått innebörden av sitt uppdrag.”
Nämnden får därför allvarlig kritik.
