”Jag blir uppriktigt förvånad. Samtidigt blir jag som forskare nyfiken på vilka överväganden som kan ligga bakom så många professionella aktörers extremt många slutsatser att det saknas anledning att överklaga.”
Det säger Eric Bylander, professor i processrätt, om Dagens Juridiks avslöjande om att ett enda beslut om hemlig avlyssning överklagades till hovrätten av de offentliga ombuden förra året.
Dagens Juridik har talat med tre experter om avslöjandet.
Dagens Juridik kunde förra veckan rapportera att tingsrätterna under år 2022 lämnade 4 709 tillstånd för 1 775 misstänkta personer om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig rumsavlyssning (”buggning”) och hemlig kameraövervakning.
Samtidigt visade Dagens Juridiks undersökning att endast ett enda av dessa ärenden överklagades till hovrätten av de offentliga ombud som enligt rättegångsbalken har som uppdrag att ”bevaka enskildas integritetsintressen” i samband med att besluten fattas av tingsrätterna bakom stängda dörrar (se tabell i faktaruta nedan).
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Dagens Juridik vann i Högsta domstolen
När Dagens Juridik började undersöka frågan vägrade hovrätterna först att lämna ut sitt statistiska underlag över antalet överklaganden som hade kommit in i den här typen av ärenden. Orsaken angavs vara att det operativa åklagar- och polisarbetet kunde skadas om statistiken lämnades ut.
Dagens Juridik delade inte den uppfattningen utan överklagade till Högsta domstolen som gick på Dagens Juridiks linje och beslutade att hovrätterna skulle redovisa den begärda statistiken.
Tre experter
Dagens Juridik har nu talat med tre experter i branschen om detta: Eric Bylander, professor i processrätt, Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet samt Gunnel Lindberg, f.d. överåklagare och numera ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (tillsynsmyndighet för bl.a. hemliga tvångsmedel).
Mia Edwall Insulander
Generalsekreterare för Advokatsamfundet
– Spontant tycker jag att det här är bekymmersamt. Jag har svårt att tro att näst intill samtliga ansökningar om att få använda hemliga tvångsmedel är så väl underbyggda att det inte finns anledning att ifrågasätta dem utifrån den enskildes integritet och rättssäkerhet.
Övrigt av intresse?
– Om institutet med offentliga ombud inte fungerar fullt ut i realiteten, så borde mer kraftfulla säkerhetsmekanismer införas för att säkerställa enskildas rättssäkerhets – och integritetsintressen vid prövningen av hemlig tvångsmedelsanvändning.
– Särskilt viktigt anser jag att detta är nu när hemliga tvångsmedel kommer att användas även i preventiva syften, utan konkreta brottsmisstankar. Här anser jag att det verkligen finns anledning för de offentliga ombuden att överklaga beslut om det finns information som talar mot tvångsmedelsanvändningen eller om det offentliga ombudet inte anser sig ha fått del av all relevant information.
Gunnel Lindberg
Ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och f.d. överåklagare
Gunnel Lindberg understryker att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn inte omfattar domstolarna och att nämnden därför inte heller har gjort något uttalande som rör offentliga ombud, utöver möjligen i vissa remissyttranden. När det gäller Dagens Juridiks avslöjande säger hon:
– Det kan förefalla konstigt att offentliga ombud inte överklagar i större
utsträckning. Det är dock några saker man bör hålla i minnet.
– En av dessa är att offentliga ombud inte företräder den som tvångsmedlet riktas mot utan enskildas intressen i allmänhet. En annan är att det generellt sett är ovanligt med överklaganden av tvångsmedelsfrågor, utom när det gäller häktning.
– Det är också viktigt att komma ihåg att när systemet med offentliga ombud infördes uttalades det i förarbetena att de offentliga ombuden enbart borde överklaga beslut som de inte anser vara förenliga med lag eller där rätten enligt ombudets uppfattning gjort en felaktig bedömning i fråga om hänsynen till ett motstående intresse (prop. 2002/03:74 s. 23).
– Det uttalandet kan ha en tillbakahållande verkan.
Är det rimligt att anta att just den här typen av beslut i domstol är så korrekta att det i princip aldrig finns anledning att få dem prövade i högre domstol?
– Det är svårt att ha någon uppfattning om något som inte har granskats, men i all mänsklig verksamhet förekommer misstag och fel. Dessutom har lagstiftningen om hemliga tvångsmedel blivit mycket komplex till följd av att den har ändrats ofta under senare år.
– Antalet beslut om hemliga tvångsmedel har också ökat avsevärt över tid. Därför är det svårt att tro att det inte finns något behov av överklaganden för att klarlägga rättsläget.
Hur bör det här påverkas av de nya bestämmelserna om s.k. preventiva tvångsmedel där ju de offentliga ombuden också ska medverka?
– Den ändring som har gjorts när det gäller preventiva tvångsmedel är så ny att nämnden ännu inte har uttalat sig som om den.
– Rent generellt blir de offentliga ombudens roll allt viktigare ju mer lagstiftningen utvidgas. Därför kan man möjligen hoppas på att fler domstolsbeslut kommer att överklagas i fortsättningen, så att de prövas i högre instanser.
Övrigt av intresse?
– Det enda rättsfall som har publicerats om hemliga tvångsmedel på senare år rör just lagstiftningen om preventiva hemliga tvångsmedel (NJA 2009 s. 917).
FAKTA – hemliga tvångsmedel
Dagens Juridik begärde ut uppgifter om hur många överklaganden som under år 2022 kom in till de sex hovrätterna avseende beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK), hemlig rumsavlyssning (”buggning”) och hemlig kameraövervakning (HKÖ). Så här blev resultatet:
Hovrätten för övre Norrland: inget överklagande.
Hovrätten för Nedre Norrland: ett överklagande från åklagare om hemlig kameraövervakning
Svea Hovrätt: ett överklagande från åklagare om avlyssning av elektronisk kommunikation.
Göta Hovrätt: inget överklagande.
Hovrätten för Västra Sverige: ett överklagande från ett offentligt ombud om hemlig avlyssning om elektronisk kommunikation.
Hovrätten över Skåne och Blekinge: inget överklagande.
Antal tillstånd m.m.
När det gäller den officiella statistiken över de beslut om hemliga tvångsmedel som fattades av svenska tingsrätter under år 2022 så ser de totala siffrorna ut så här:
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK)
Antal personer: 1 465
Antal tillstånd: 4 391 (flera tillstånd kan gälla en och samma person)
Antal avslag från tingsrätterna: 14
Hemlig rumsavlyssning (”buggning”)
Antal personer: 60
Antal tillstånd: 79
Antal avslag från tingsrätterna: 2
Hemlig kameraövervakning (HKÖ)
Antal personer: 250
Antal tillstånd: 239
Antal avslag från tingsrätterna: 2
TOTALT
Antal personer: 1 775
Antal tillstånd: 4 709
Antal avslag från tingsrätterna: 18
