Den dom, i vilken en man friades från misshandel och olaga frihetsberövande av sin styvson, har överklagats av åklagaren.
Domen var en så kallad nämndemannadom där rättens ordförande inte delade majoritetens uppfattning i skuldfrågan.
Nu vill åklagaren få målet prövat i Hovrätten.
En man i 40-årsåldern åtalades för misshandel och olaga frihetsberövande, mindre grovt brott, efter att han, enligt åklagaren ,tagit strypgrepp på sin styvson och låst ut denne på balkongen.
Till stöd för åtalet fanns bland annat två rättsintyg som styrkte pojkens version av vad hans styvpappa gjort mot honom, och också flera vittnesmål, bland annat från de poliser som kallades till lägenheten.
Solna tingsrätt konstaterade dock i sin dom att ”ord stod mot ord”, och att den stödbevisning som fanns inte var ”tillräckligt robust” för en fällande dom.
Nya uppgifter
Rätten menade att rättsintyget inte kan ges någon tyngd, eftersom styvpappan under huvudförhandlingen lämnat nya uppgifter om hur styvsonens skador kan ha uppstått – genom att han tillfogat dem sig själv. De omständigheterna har inte tagits hänsyn till i rättsintyget, skriver rätten.
”Åklagaren har alltid den fulla bevisbördan för även denna andra och tredje förklaring beträffande skadornas uppkomst. Mål avgörs vid huvudförhandlingen och inte under förundersökningen. Detta innebär att det finns en stor brist i utredningen; även om åklagaren inte heller kände till de nya invändningarna innan huvudförhandlingen väl hölls. Detta borde åklagaren ha tagit höjd för”, skriver tingsrätten.
Upprinnelsen till de åtalade handlingarna är ett bråk där pojken försökt lämna bostaden, efter meningsskiljaktigheter med mamman och styvpappan.
Den aktuella familjen kom relativt nyligen till Sverige från Ukraina. Därför, skriver tingsrätten kan ”vad som är föräldrars rättigheter kontra en tonårings är också något som inte kan betraktas endast utifrån det svenska sättet att se på det.”
Därför, skriver tingsrätten, måste föräldrarna ”få en marginal i förhållande till föräldrar som växt upp i Sverige.”
Pojkens mamma är tidigare dömd för att ha slagit sonen. Hon vittnade i rätten om att pojken tagit strypgrepp på styvpappan, någon varken hon eller någon annan berättat om under förundersökningen. Detta påverkar dock inte hennes trovärdighet, menar rätten.
”Iscensatta gråt”
Angående de poliser som vittnat om hur uppriven pojken var när de kom till platsen skriver rätten att de: ”uppenbarligen låtit sig ta starkt intryck av N.N:s, förmodligen planerade och iscensatta gråt, och tagit parti mot den uppenbart, med tingsrättens fulla förståelse, som förälder frustrerade som tvingats brottas med tonåringen för att ta ansvar för hela sin familj.”
”Ingenting i utredningen visar att N.N på något sätt behandlats illa av sina föräldrar, utan visar tvärtom att det är han som brustit i respekt mot dem,” skriver rätten och tillägger att om pojken ”börjat behandla föräldrarna med respekt hade problemen sannolikt ha kunnat lösas utan inblandning från rättsväsendet.”
Rättens ordföranden, rådmannen, skriver i sin skiljaktiga mening att hon inte alls delar majoritetens uppfattning, utan konstaterar att den åtalade mannens eget vittnesmål innefattar en brottslig och straffbar gärning.
”Särskilt intressant är att styvfadern har ansett sig ha rätt till att dra i N.N:s arm och starta en brottningsmatch i syfte att hindra N.N från att lämna lägenheten”, skriver ordföranden.
Dokumenterade skador
Dessutom, konstaterar hon, har pojken dokumenterade skador, vilket styvpappan inte har.
Bortsett från rättsintygen finns, skriver ordföranden, ”allt i utredningen som kan finnas: ett larmsamtal och polismännens uppfattning av de inblandades sinnesstämningar”.
– Jag ställer mig frågande till vad tingsrättens majoritet mer menat sig kräva för en fällande dom och konsekvenserna detta skulle kunna få för bedömningar av andra brott som ofta begås utan att vittnen med direkta iakttagelser av gärningen finns att stödja sig på.
Rådmannen anser att mannen skulle dömas för de båda brott han åtalats för till fyra månaders fängelse.
Överklagas
Nu står det klart att domen överklagas av assistentåklagare Ellen Hansson. I överklagandet, som Dagens Juridik tagit del av, skriver åklagaren:
Jag begär att hovrätten, med ändring av tingsrättens dom, dömer den tilltalade i enlighet med åtalet för misshandel och olaga frihetsberövande, mindre grovt brott och bestämmer påföljden till fängelse i fyra månader.”
Åklagaren skriver också att ”majoriteten har gjort en felaktig bedömning av bevisningen och har kommit fram till ett felaktigt domslut.”
