Ett bolag överklagade en upphandling som ett skolbolag i Stockholm genomfört.

Upphandlingen avsåg entreprenad av tillsyn, skötsel och akut underhåll av bland annat mark, utrustning och dagvattenbrunnar.

Bolaget hävdade att skolbolaget hade tillämpat kvalificeringskriterier i tilldelningen av uppdraget vilket inte är tillåtet.

Får inte sammanblandas
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterade att EU-domstolen slagit fast att kvalificeringskriterier och tilldelningskriterier inte får sammanblandas.

Kriterier för tilldelning får endast avse kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och alltså inte anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet.

Förvaltningsrätten menade dock att någon klar skiljelinje mellan kvalificeringskrav och tilldelningskriterier inte går att uppställa och då speciellt inte vid upphandling av tjänster.

Förvaltningsrätten ansåg också att de av skolbolaget tillämpade tilldelningskriterierna som bland annat gäller nyckelkompetenser och yrkeskunnande är sådana kriterier som typiskt sätt hör hemma i tilldelningskriterierna.

Skolbolaget har även använt referenser i utvärderingsfasen och enligt förvaltningsrätten finns det inget generellt förbud mot att ta referenser. Uppgifter om hur väl tidigare uppdrag har utförts borde därför få läggas till grund för en bedömning av hur väl ett upphandlingskontrakt kan komma att utföras, bedömde förvaltningsrätten.

Överklagandet avslogs därför.

Annan bedömning
Kammarrätten i Stockholm gör nu en annan bedömning.

Kammarrätten anför att EU-praxis uttrycker att det vid tilldelningen ska fastställas vilket anbud som har det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.

Det kan i sin tur vara beroende av bland annat den yrkeserfarenhet och utbildning som de som ska fullgöra kontraktet har, speciellt om kontraktsföremålet avser intellektuella tjänster.

Den aktuella upphandlingen avser dock tillsyn och skötsel samt underhåll av utemiljöer. Kammarrätten menar därför att kriterierna om nyckelkompetenser och yrkeskunnande samt referensintagningen huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.

Ovidkommande hänsyn
Genom att skolbolaget har använt sig av dessa kriterier har utvärderingen påverkats av ovidkommande hänsyn. Enligt kammarrätten strider därför förfarandet mot de grundläggande principerna i upphandlingsregleringen.

Bolaget har anfört att om kvalificerings- och utvärderingskriterierna utformats på annat sätt hade bolaget kunnat utforma sitt anbud på annat sätt. Utfallet av upphandlingen hade då kunnat bli annorlunda.

Göra om upphandlingen
Kammarrätten anser att bolaget har visat att det sätt på vilket upphandlingen har genomförts har medfört att bolaget riskerat att lida skada.

Eftersom bristerna hänfört sig till det konkurrentuppsökande skedet är det inte tillräckligt med rättelse, utan upphandlingen måste göras om, menar kammarrätten.

Ett bolag överklagade hos Förvaltningsrätten i Stockholm en upphandling som ett skolbolag i Stockholm genomfört. Upphandlingen avsåg entreprenad omfattande tillsyn, skötsel och akut underhåll av bland annat mark, utrustning och dagvattenbrunnar. Bolaget hävdade att skolbolaget hade tillämpat kvalificeringskriterier i tilldelningen.

Förvaltningsrätten konstaterade att EU-domstolen slagit fast att kvalificeringskriterier och tilldelningskriterier inte får sammanblandas. Kriterier för tilldelning får endast avse kriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kriterier som hänför sig främst till anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet kan inte anses utgöra kriterier för tilldelning. Förvaltningsrätten menade dock att någon klar skiljelinje mellan kvalificeringskrav och tilldelningskriterier, speciellt inte vid upphandling av tjänster, inte går att uppställa. Förvaltningsrätten ansåg också att de av skolbolaget tillämpade tilldelningskriterierna under rubriken ”organisation/rutiner”, som bland annat gäller nyckelkompetenser och yrkeskunnande, är sådana typiska kriterier som hör hemma där. Något generellt förbud mot att använda referenser i utvärderingsfasen så som skolbolaget har gjort finns inte. Uppgifter om hur väl tidigare uppdrag har utförts borde därför få läggas till grund för en bedömning av hur väl ett upphandlingskontrakt kan komma att utföras, bedömde förvaltningsrätten. Överklagandet avslogs därför.

Kammarrätten i Stockholm gör nu en annan bedömning. Kammarrätten anför att EU-praxis uttrycker att det vid tilldelningen ska fastställas vilket anbud som har det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris och att detta på ett avgörande sätt kan vara beroende av bland den yrkeserfarenhet och utbildning som de som ska fullgöra kontraktet har, speciellt om kontraktsföremålet avser intellektuella tjänster. Den aktuella upphandlingen avser dock tillsyn och skötsel samt underhåll av utemiljöer. Kammarrätten menar därför att kriterierna under rubriken ”organisation/rutiner” samt referensintagningen huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga och kapacitet att utföra uppdraget. Genom att skolbolaget har använt sig av dessa kriterier har utvärderingen påverkats av ovidkommande hänsyn. Förfarandet strider därmed mot de grundläggande principerna i upphandlingsregleringen.

Bolaget har anfört att om kvalificerings- och utvärderingskriterierna utformats på annat sätt hade bolaget kunnat utforma sitt anbud på annat sätt och utfallet av upphandlingen hade då kunnat bli annorlunda. Kammarrätten anser att bolaget har visat att det sätt på vilket upphandlingen har genomförts har medfört att bolaget riskerat att lida skada. Eftersom bristerna hänfört sig till det konkurrentuppsökande skedet är det inte tillräckligt med rättelse, utan upphandlingen måste göras om, menar kammarrätten.