– Sverige vill ju vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter, men ligger tyvärr inte i framkant när det handlar om barns klagorätt, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid Unicef Sverige.
Sverige kritiseras av FN:s barnrättskommité
Tilläggsprotokollet till barnkonventionen har hittills ratificerats av 36 länder, varav 22 är länder i Europa som till exempel Danmark, Finland, Tyskland och Frankrike.
Sverige har fått upprepad kritik av FN:s barnrättskommitté som har uppmanat regeringen att skyndsamt ratificera tilläggsprotokollet och att upprätta en nationell instans dit barn kan vända sig.
I Sverige skulle det kunna vara Barnombudsmannen, men BO har idag inte mandat att ta emot enskilda ärenden från barn.
Det är den enda ombudsmannen som inte kan ta emot enskilda ärenden från sin målgrupp.
Fungerar bättre i andra länder
Rapporten, som har gjorts av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet på uppdrag av Unicef Sverige, har undersökt tre europeiska länder – Belgien, Irland och Norge – och jämfört barns möjlighet till individuell klagorätt.
Både i Belgien och på Irland kan Barnombudsmannen ta emot individuella klagomål från barn.
– Vi ser att Sverige har mycket att lära av andra länder på det här området. Vi har ett bristfälligt system som inte tar barns rättigheter på fullt allvar, säger Christina Heilborn.
BO:s mandat bör utvidgas
UNICEF anser att om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens status och barns rättsliga ställning i Sverige måste följande göras:
- Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagorätt för barn.
- Inrätta barnanpassade klagomekanismer för barn när deras rättigheter har kränkts.
- Se över hur Barnombudsmannens mandat kan utvidgas till att ta emot individuella klagomål från barn.
