Elvaåringen uppger att hon drack mycket under kvällen och att hon blev så berusad att hon inte minns helt klart vad som hände. Hon har även bara fragmentariska minnesbilder av de sexuella handlingar hon utsattes för.
Flickan har bland berättat att hon vaknade av att den då 15-åriga pojken låg mellan hennes ben och slickade henne i underlivet. Det var ”drömaktigt och suddigt” och hon hade ont. Pojken förde upp fingrarna i hennes slida, trots att hon sade åt honom att sluta. Hon förstod att flera killar hade haft samlag med henne när hon var utslagen, och har uppgett att kände sig som en hora och att hennes liv var förstört.
Pojken har i polisförhör den 24 november 2008 bekräftat målsägandens uppgifter om vad han gjort, och hur hon reagerat på detta. Han uppgav även att han visste att man inte får ha samlag med underåriga och att han visste att målsäganden var underårig.
I ett senare förhör, den 30 oktober, tog pojken tillbaka uppgifterna, och har hållit fast vid detta under huvudförhandlingen i tingsrätten. Tingsrätten fann att de uppgifter pojken lämnat vid huvudförhandlingen helt saknar trovärdighet. De har varit så vaga och undanglidande att det är uppenbart att han ljuger, menade tingsrätten.
Istället lade tingsrätten de uppgifter pojken lämnat i det första polisförhöret till grund för sin bedömning. Genom dessa var det enligt tingsrätten visat att pojken handlat på det sätt som åklagaren påstått. Eftersom pojken visste att målsäganden var under femton år gammal ska han dömas för våldtäkt mot barn, konstaterade tingsrätten.
Pojken var bara 15 år när han begick brottet, vilket man måste ta stor hänsyn till, konstaterade tingsrätten, som menade att det inte fanns anledning att tro att han skulle begå nya brott. Det hade vidare gått mer än ett år sedan brottet begicks. Med ”viss tveksamhet” bestämde tingsrätten påföljden till 150 timmars ungdomstjänst.
När det gäller skadeståndet konstaterade tingsrätten att det är uppenbart att flickan drabbats hårt av det inträffade. Att möjligen fler än den då femtonårige pojken kränkt och skadat henne psykiskt innebär inte att hans ansvar skulle vara mindre än vad det hade varit om han varit den ende som handlat felaktigt mot henne, ”snarare tvärt om”. Tingsrätten bestämde därför skadeståndet till det begärda beloppet, 85 000 kronor.
Även hovrätten finner att målsägandens uppgifter framstår som tillförlitliga och att det inte finns någon annan rimlig förklaring till dem än att hon faktiskt har varit med om det hon har berättat om. Målsägandens uppgifter ska därför läggas till grund för bedömningen i hovrätten.
Ett vittne, en kompis till målsäganden, som också var på festen har i polisförhör berättat om vad som hände där. Men även hon har senare tagit tillbaka dessa. Hovrätten anser att uppgifterna i polisförhören ska läggas till grund för bedömningen, och finner att dessa ger sådant stöd för målsägandens uppgifter att det får anses ställt utom allt rimligt tvivel att det gått till så som åklagaren har påstått.
Åtalet mot den nu 17-årige pojken är därför styrkt i sin helhet. Brottet ska bedömas som våldtäkt mot barn.
Eftersom pojken inte biträddes av en försvarare vid det första förhöret har frågan om han fått en rättvis rättegång uppkommit. Till detta förhör hämtades han av polis, och en socialsekreterare var närvarande under hela förhöret. Av en tjänsteanteckning framgår att pojken godtog den advokat rätten skulle komma att utse, att han inte önskade advokat vid det aktuella förhörstillfället och att han heller inte ville att hans mamma skulle vara med.
Hovrätten anser att det kan ifrågasättas om polisförhöret genomfördes på ett sätt som var förenligt med Europakonventions krav, men finner ändå att någon kränkning av pojkens rätt till rättvisrättegång skett.
Detta eftersom hovrätten till stöd för fällande dom inte har använt de uppgifter som pojken lämnade under polisförhöret, kan dock denna fällande dom i sig inte anses innebära en kränkning av hans rätt till en rättvis rättegång.
Hovrätten instämmer med tingsrättens bedömning att pojken ska dömas för våldtäkt mot barn till ungdomstjänst. Men eftersom utredningen inte kan anses ha bedrivits med den särskilda skyndsamhet som krävs när den misstänkte är under 18 år minskas omfattningen av den ungdomstjänst pojken ska utföra ytterligare, till 110 timmar. Hovrätten anser dock att det skadestånd tingsrätten har bestämt är riktigt.
red@dagensjuridik.se
